Tidningssida ur JÖNKÖPINGS TIDNING, 1808-10-08
JÖNKÖPINGS TIDNING • 1808-10-08

Kungen besöker flottan medan striderna rasar i Finland

1808Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen▼
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1800 — Napoleonkrigens början · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Från kungens jakt Amadis. Kungen, som anlände från Granboda till Små-Sottunga den 25 september, avseglade den 26 klockan halv ett på eftermiddagen och kom klockan halv sex på kvällen till Fiskö. Därifrån fortsatte resan den 27 klockan halv elva på förmiddagen till skärgårdsflottan, som låg för ankar i Grönviks sund, dit han anlände klockan halv fyra på eftermiddagen. Den 28 september klockan tio på förmiddagen avseglade kungen därifrån till Lemo Kurko sund (Reds. anm.: stavningen i originalet är osäker) för att bege sig till södra finska armén. Följande dag, den 29 september, klockan kvart i elva på förmiddagen avseglade kungen åter därifrån och ankom till Grönviks sund klockan kvart i fem på eftermiddagen.

Enligt de rapporter från olika datum som överlämnats till kungen har bland annat följande krigsoperationer ägt rum i Finland: Överste von Döbeln har med sina trupper, tillsammans med kapten Gyllenbögels detachement, den 13 september stött på en fientlig styrka vid Jutas som hade för avsikt att ta sig mot Nykarleby. Styrkan besegrades fullständigt och drevs ner mot Härmä.

Den 15 september anfölls generalmajor Gripenberg av 300 man fientliga trupper. Anfallet slogs tillbaka och fienden drevs bort med förluster. Därefter utrymde ryssarna Gamla Karleby, dit de trängt in med 1 500 man, utan att tillfoga staden någon skada.

Den 14 på morgonen anfölls den svenska arméns ställningar vid Oravais längs hela linjen, men de svenska trupperna slog tillbaka alla anfall, som gjordes häftigt och med ständigt nya, friska trupper. Klockan tre på eftermiddagen trängdes fienden en halv mil tillbaka, varvid några fångar togs, men fienden fick då en så betydande förstärkning att de svenska truppernas reträtt blev oundviklig efter fjorton timmars oavbruten strid. De förluster armén lidit under denna långa och blodiga strid kan ännu inte anges, eftersom detaljerade rapporter saknas, men de är betydande. Två officerare har fått kontusioner och ett trettiotal är sårade. Döda och sårade bland underofficerare och manskap lär uppgå till närmare 1 200 man, varav omkring 100 troligen tagits till fånga.

Den 27 september på morgonen tvingades en fientlig styrka på 4 000 man, efter sex timmars livlig strid, retirera genom skogar och kärr undan en svensk styrka som var bara hälften så stor. Förlusterna på svensk sida var förvånansvärt små med tanke på hur häftig striden var.

Bakgrund

Rapporten gäller finska kriget 1808–1809, då Sverige kämpade mot Ryssland om Finland, som i århundraden varit en del av det svenska riket. Kriget hade inletts i februari 1808 när ryska trupper gick över gränsen, och under hösten pressades de svenska styrkorna allt längre norrut i Österbotten.

Kung Gustav IV Adolf befann sig under hösten i den åländska skärgården och följde kriget från jakten Amadis, utan att själv delta i striderna på fastlandet. Skärgårdsflottan spelade en viktig roll för att skydda förbindelserna mellan Sverige och de svenska trupperna i Finland.

Texten skildrar två av krigets mest kända drabbningar. Vid Jutas nära Nykarleby den 13 september besegrade överste Georg Carl von Döbeln en rysk styrka som hotade att skära av den svenska arméns reträttväg – en seger som senare odödliggjordes i Johan Ludvig Runebergs diktverk Fänrik Ståls sägner. Dagen därpå, den 14 september, stod slaget vid Oravais, finska krigets blodigaste batalj. Trots inledande svenska framgångar tvingades armén under befäl av bland andra Carl Johan Adlercreutz till reträtt efter fjorton timmars strid, med mycket stora förluster.

Nederlaget vid Oravais blev en vändpunkt. Den svenska armén fortsatte sin reträtt norrut, och kriget slutade 1809 med freden i Fredrikshamn, där Sverige tvingades avträda hela Finland till Ryssland. Gustav IV Adolf avsattes i en statskupp i mars 1809, delvis som en följd av krigets misslyckanden.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter