Tidningssida ur GÖTHEBORGS TIDNINGAR, 1808-10-07
GÖTHEBORGS TIDNINGAR • 1808-10-07

Beddoes om lungsoten: kost och livsstil avgör

1808Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen▼
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1800 — Napoleonkrigens början · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Om lungsot (av Beddoes)

De som lider av lungsot utstår betydligt större plågor, och deras dödssätt är långt mer förskräckligt än man vanligen föreställer sig.

I södra Spanien och Västindien är sjukdomen mindre vanlig. Hos den svarta befolkningen visar den sig endast som en följd av håll i sidan. När personer från Carolina kommer till England drabbas de lätt av lungsot. I Holland, där folket klär sig varmare och har mindre uppvärmda rum än i England, är lungsoten mycket mindre utbredd. Engelsmännens öppna spiseldar anses mycket skadliga.

Slaktare, och de som spinner strängar av tarmar, får aldrig lungsot: båda lever ständigt bland ruttnande djuriska ämnen, i synnerhet de senare, och de förra äter dessutom mycket kött. Även fiskarkvinnorna i trakten av Edinburgh, som utstår stora strapatser och äter mycket kötträtter men föga fisk, är friare från lungsot och dess epidemiska skrofler. Sjömän drabbas nästan aldrig av lungsot. Även stalldrängar och dragoner är föga utsatta för sjukdomen.

Inte heller såpsjudare; däremot sägs sockerbagare, mjölnare och lackerare ofta plågas av den. Hundar är mycket sällan lungsjuka; däremot dör kor i Paris ganska ofta av variga lungor, vilket beror på det grymma sätt de behandlas på där. I Skottland, där de noggrannaste observationerna har gjorts, har man funnit att kvinnor, särskilt de som arbetar mycket sittande, och alla män som utför kvinnliga arbeten vid klädesmanufakturerna, mycket ofta blir lungsjuka. Lantbrukare och herdar däremot, som ständigt utsätter sig för växlande väderlek utan att skydda sig mot dess skadliga verkningar, drabbas av reumatism och släpar fram sina liv som krymplingar under ständiga plågor. Av samma observationer framgår att lungsot och reumatism har blivit vanligare sedan bomullstyger trängt ut yllekläder.

Den bästa kosten mot lungsot är den animaliska. Köttmat förebygger den skrofulösa benägenhet som leder till lungsot. Barn bör tidigt äta gott kött eller en kraftig köttsoppa. Kvinnor bör sitta mindre och röra sig mer i friska luften medan de växer upp. Kvinnor plågas först av dålig matsmältning innan hosta följer på förkylning. Så snart lungsjuka besvär visar sig upphör magplågorna. Varma rum är lika skadliga som tunna kläder.

Människosläktet har försvagats kroppsligen. Numera åker man vagn; förr red man mer. Ett trångt bröst orsakar inte lungsot, ty lungorna står alltid i proportion till brösthålan. Men ett lungsjukt anlag orsakar trångt bröst, vilket ofta är ett ärftligt fel. Varma bad är ett ypperligt medel även mot lungsot – de sätter huden i gott skick, sade Hunter. Barn till lungsjuka föräldrar borde uppfostras på landet. Det är otroligt vad den friska lantluften upplivar och stärker hela kroppens organisation.

Bakgrund

Lungsot var den tidens benämning på lungtuberkulos, en av de vanligaste dödsorsakerna i Europa under 1700- och 1800-talen. Innan bakterien Mycobacterium tuberculosis identifierades av Robert Koch 1882 famlade läkarvetenskapen efter förklaringar, och teorier om klimat, kost, klädsel och yrke var vanliga.

Thomas Beddoes var en brittisk läkare och författare, verksam i Bristol, som ägnade stor uppmärksamhet åt lungsjukdomar och grundade ett institut för pneumatisk medicin, där bland andra den unge kemisten Humphry Davy arbetade. Beddoes skrifter om lungsot spreds och översattes i Europa, vilket förklarar att hans iakttagelser återges i svensk press.

Texten speglar tidens epidemiologiska tänkande: man jämförde sjukdomsfrekvens mellan yrkesgrupper, länder och kön för att hitta mönster. Observationerna att slaktare, sjömän och fiskarkvinnor sällan drabbades, medan textilarbetare med stillasittande inomhusarbete ofta insjuknade, tolkades som bevis för att kost och livsstil var avgörande. Den 'Hunter' som citeras är sannolikt den berömde brittiske kirurgen John Hunter. Skroflerna som nämns var en form av körteltuberkulos, som man redan då misstänkte hängde samman med lungsoten.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter