Tidningssida ur LINKÖPINGSBLADET, 1807-08-26
LINKÖPINGSBLADET • 1807-08-26 · 4 min läsning

Preussisk köpman tvingade hustrun läsa lydnadsbön varje kväll

1807Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1800 — Napoleonkrigens början · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

En besynnerlig bön för gifta hustrur.

Det måste medges att en mans jordiska lycka i mycket hög grad beror på hans äktenskap – hur klokt eller lyckosamt han valt sin hustru och hur förståndigt han uppför sig mot henne. Men det finns knappast något ämne där fler och märkligare metoder har upptäckts och prövats för att försäkra sig om denna lycka och avvärja alla befarade motgångar. Det skulle vara både underhållande och lärorikt att samla de många påfund som i detta syfte, oftast med föga framgång, har använts – i stället för de enkla och lättillgängliga råd som moralfilosoferna ger, men som man tycks vara så ovillig att följa.

Denna gång vill vi uppehålla oss vid ett enda exempel, men i sanning ett av de märkligaste: det som en inte obetydlig köpman i en av den preussiska monarkins huvudstäder kom på för inte många år sedan. Han hade levt med sin pigga och glada hustru i ett äktenskap av sådan beskaffenhet att hon av missnöje ansökte om laglig skilsmässa, vilket hon också beviljades trots mannens invändningar. Emellertid framkom på hennes sida omständigheter som gav anledning till en ny rättegång, som till slut avgjordes av Kungliga Övertribunalet i Berlin i början av 1780-talet. Alla dessa omständigheter anförs för att övertyga läsarna om att händelsen är verklig och inte påhittad eller ett rent skämt.

Bland de klagomål som hustrun framförde mot sin man fanns detta: att han hade gett henne ett böneformulär (som han utan tvivel hade låtit trycka enkom för detta ändamål) som hon varje kväll måste läsa i hans närvaro, och som sedan skickades till Berlin tillsammans med de övriga handlingarna i målet. Det lyder i trogen översättning som följer:

En gift matronas andäktiga bön, som hon dagligen intill sitt livs slut har läst.

"Allsmäktige Gud, du som har skapat kvinnokönet av Adams revben, och alltså av ett ben; förläna mig nådigt din hjälp, så att jag inte mot min man och andra personer må vara vrång, hårdnackad, egensinnig, förstockad och halsstarrig. Ha tålamod, käraste Gud, med mina kvinnliga brister, fel och svagheter. Vänd bort från mig den medfödda nyfikenheten, den inrotade onda misstänksamheten och alla fåfängliga inbillningar, högfärdiga tankar, all vankelmodighet och obeständighet, liksom alla otillbörliga lustar och begär. Ta äntligen ifrån mig all dåraktig grannlåt, så att jag inte blir till åtlöje inför världen. Gör mig varsam mot allt skändligt förtal, bevara mig från allt onyttigt pladder, i synnerhet i kyrkan; styr min tunga på alla platser och vid alla onödiga kvinnosammankomster.

Ge mig din nåd, så att jag inte mot någon människa, i synnerhet inte mot min käre man som din gudomliga försyn av nåd har skänkt mig, är falsk, illfundig och bakslug. Förläna mig också ditt himmelska bistånd, så att jag inte visar mig gnällig, förstockad och fientlig mot ovannämnde min käre man; att jag med all förnöjsamhet kristligt tar emot hans vänner av bägge könen; att jag inte hänger läpp mot honom, pockar eller annars uppför mig som ett husspöke; att jag unnar honom ro om natten; och att jag, så långt möjligt, sköter och ordnar hela hushållet med mildhet och all ärbarhet. Ge att jag alltid må vara ärbar och nykter, mild och öm, stilla och tystlåten, trogen och beständig, from och tålig, flitig och huslig, redlig och sannfärdig, tacksam och erkännsam. Ske icke min, o Gud, utan i allting din vilja – och näst din, min mans vilja! Förläna mig också att jag inte önskar att min man ska vara mig underdånig. Låt mig inte komma på den djävulska tanken att jag av himlen skulle ha förtjänat en bättre man; jag är inte ens, o Herre, värd denne man som jag har fått: sådant är endast helvetets anfäktelser, från vilka du nådigt värdigas bevara mig. Ge slutligen, o Herre, att jag räknar denne min man bland de bästa ting i världen, håller honom för min dyrbaraste klenod, ärar och vördar honom som min herre intill mitt livs slut." Amen!

Läsarna kan lätt själva döma vilka uppbyggliga intryck denna bön måste ha gjort på den unga frun! Herr Biester (på anfört ställe) ger oss till slut upplysningen att köpmannen inte själv hade författat böneformuläret, utan – trots att han var protestant – hade lånat det (för dess andliga rikedoms skull) ur en katolsk bönbok, skriven av en augustinsk barfotamunk vid namn pater Abraham a Sancta Clara, vars härliga verk, efter föregående censur av två ordensteologer, hade godkänts av ordensprovinsialen pater Aegidius a Sancto Gregorio. Den ovan anförda bönen ger också ett fullkomligt prov på munksnillet.

Bakgrund

Kungliga Övertribunalet i Berlin var Preussens högsta domstol och avgjorde bland annat överklagade civilmål, däribland äktenskapstvister. Att en skilsmässa alls kunde beviljas på hustruns initiativ speglar den preussiska rättens relativt pragmatiska syn på äktenskapsskillnad under 1700-talets senare del, en tid då skilsmässa i många andra europeiska länder var i praktiken omöjlig.

Den Biester som omnämns är sannolikt Johann Erich Biester, tysk upplysningspublicist och en av utgivarna av tidskriften Berlinische Monatsschrift, som gärna publicerade denna typ av kuriösa och samhällskritiska anekdoter. Hänvisningen "på anfört ställe" tyder på att artikeln är en översättning eller bearbetning av ett tyskt original.

Abraham a Sancta Clara (1644–1709) var en österrikisk augustinsk barfotamunk och hovpredikant i Wien, berömd för sina drastiska, folkliga och ofta satiriska predikningar och uppbyggelseskrifter. Artikelns ironiska ton mot "munksnillet" är typisk för upplysningstidens protestantiska press, som gärna drev med katolsk fromhetslitteratur.

Texten belyser samtidigt tidens könsordning: hustruns lagstadgade och religiöst motiverade underordning under mannen togs ofta för given, men artikelns spefulla hållning visar att öppet tvång av detta slag redan då kunde uppfattas som löjeväckande och överdrivet.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter