Göteborg förbjuder inflyttning av fattiga och arbetsodugliga

Kungörelse om vad som ska iakttas för att förhindra att obehöriga personer flyttar in i Göteborg.

Kungl. Maj:t har, med hänsyn till den fattigförsörjningsanstalt som inrättats i staden och behovet av att säkra dess framtida bestånd, velat förhindra att personer som egentligen inte hör till staden, utan bör försörjas på andra orter, ökar antalet fattiga här. Kungen har därför funnit att den kungliga kungörelsen av den 22 oktober förra året, som riktades mot obehöriga personers inflyttning till huvudstaden, är lämplig även för Göteborg, och har den 3 mars i år förordnat att det som stadgats om Stockholm även ska gälla denna stad.

I enlighet med detta kungör magistraten att följande grupper ur de arbetande lägre folkklasserna hädanefter inte ska tas emot eller tillåtas bosätta sig i staden, oavsett vilka intyg de uppvisar vid ankomsten – detta för att förebygga inflyttning av personer som på grund av annalkande ålderdom, bristande arbetsförmåga eller liknande omständigheter snart kan komma att falla fattigvården till last:

1. De som saknar egna säkra medel att försörja sig och de sina utan att belasta andra, och som antingen är över 50 år eller i yngre ålder lider av obotliga kropps- eller sinnessjukdomar.

2. Rörelsehindrade, de med kroppsliga skador och de som är oförmögna till arbete.

3. De som har hustru och flera barn, men som för sitt och familjens uppehälle endast kan räkna med den inkomst som mannens årstjänst eller annat tillfälligt arbete ger.

4. De tjänstehjon i Göteborgs och Bohus län samt Älvsborgs och Hallands län som enligt artikel 3, 1 § i Kungl. Maj:ts legostadga av den 15 maj 1805 räknas som ”mindre godkända”. Prövningen av detta ankommer på magistraten.

Vidare ska var och en som vid ankomsten till staden inhyser tjänstefolk eller andra sådana personer vara skyldig att anmäla dem hos politiborgmästaren, antingen genast efter ankomsten eller senast dagen därefter. Personen ska då också, genom husvärdens försorg, inställa sig för att visa upp sina orlovssedlar eller andra intyg, och om han vägrar ska han hämtas med lämpliga medel. Allt detta vid vite av 6 riksdaler 32 skilling i böter, som tillfaller angivaren.

Därtill kommer ett särskilt ansvar: om oanmälda och därför okända personer, till följd av en sådan försummad anmälan, skulle få tillfälle att desto säkrare begå oordningar eller excesser i staden, kommer husvärden eller den som hyst dem att anses ha främjat brotten, och påföljden bestäms efter vederbörlig prövning och brottets art. Den som varit skyldig att anmäla en till staden ankommen person som inte haft rätt att stanna, men underlåtit detta, ska utöver nämnda böter och ansvar även stå för kostnaden för personens avvisning samt för dennes mat och omvårdnad under tiden.

Göteborgs rådhus den 11 juni 1806. Borgmästare och råd.

Kungörelse, angående hwad til förekommande af obehörige Personers inflyttande i Götheborg bör iagttagas.

Sedan Kongl. Maj:t, med nådigste afseende på den här i Staden inrättade Fattigförsörjnings-anstalts framtida bestånd och angelägenheten för detta ändamål at förekomma, det sådane personer, som icke rätteligen höra til Staden, utan böra försörjas på andra orter, icke måga öka fattighopen härstädes, funnit Kongl. kungörelsen af d. 22 October förledit år, emot obehörige personers inflyttande til Hufwudstaden, wara til Götheborg lämpelig och altså under d. 3 Mars innewarande år i nåder förordnat, at hwad i högstberörde kungörelse blifwit stadgadt angående Stockholm äfwen bör sträckas hit til Staden; så har, i underdånigste följd häraf, Magistraten skolat kungöra, at, til förebyggande af sådane personers inflyttning här i Staden, som finnas så beskaffade, at de genom annalkande ålderdom, bristande duglighet, eller andre dylika omständigheter kunna innan kort komma at falla Fattigwården til last, följande af arbetande lägre folkklasserne, ehwad förswar de wid hitkomsten förete, hädanefter icke skola emottagas och tillåtas at sig därstädes nedsätta, nemligen: 1:o De som i brist af egna säkra medel, at utom andras betungande kunna sig och de sina försörja, antingen äro öfwer 50 år, eller wid yngre ålder behäftade med obotliga kropps eller sinnessjukdomar. 2:o Wanföre, lytte och til arbete oduglige. 3:o De, som hafwa Hustru och flere Barn; men til sit och deras underhåll endast ega at påräkna den inkomst, som af mannens årstjenst, eller annat tilfälligt arbete, kan ernås, och 4:o De uti Götheborgs och Bohus som Elfsborgs och Hallands Län wistande Tjenstehjon, som enligt 3 Art. 1 § af Kongl. Maj:ts nådiga Legostadga d. 15 Maji 1805 hänföras under namn af mindre godkände: ankommande pröfningen häraf på Magistraten. För öfrigt skal hwar och en, hos hwilken tjenstefolk och andre sådane personer, som nu äro i fråga, wid ankomsten til Staden inhysas, wara skyldig, at dem hos Politie-Borgmästaren, antingen genast efter ankomsten, eller sist dagen derefter, upgifwa, då ock personen genom huswärdens försorg tillika bör inställas, at sine orlofssedlar, eller andre betyg förete, och, i händelse han derutinnan tredskas, genom tjenlige medel hämtas, alt wid 6 R:d. 32 ß böter, angifwarens ensak, samt det särskilda answar, at, om genom en slik försummad upgift oanmälte och derföre okände personer skulle söka sig tilfälle, at desto säkrare i Staden utöfwa oordentligheter, eller excesser, Huswärden eller den, som dem hyst kommer at anses såsom den der förbrytelserne befordrat och påföljden deraf, efter wederbörligt bepröfwande samt förbrytelsens beskaffenhet, at bestämmas; skolande den, hwilken således ålegat, men underlåtit angifwa någon til

Staden ankommen, til qwarblifwande icke berättigad, person, utom nyßnämnde böter och answar, kännas skyldig, at bestå icke allenast kostnaden til hans affändande, utan ock hwad til hans föda och skötsel under tiden kan erfordras. Götheborgs Rådhus d. 11 Junii 1806. Borgmästare och Råd.