Tidningssida ur GÖTHEBORGS TIDNINGAR, 1806-10-10
GÖTHEBORGS TIDNINGAR • 1806-10-10

Göteborg förbjuder inflyttning av fattiga och arbetsodugliga

1806Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen▼
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1800 — Napoleonkrigens början · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Kungörelse om vad som ska iakttas för att förhindra att obehöriga personer flyttar in i Göteborg.

Kungl. Maj:t har, med hänsyn till den fattigförsörjningsanstalt som inrättats i staden och behovet av att säkra dess framtida bestånd, velat förhindra att personer som egentligen inte hör till staden, utan bör försörjas på andra orter, ökar antalet fattiga här. Kungen har därför funnit att den kungliga kungörelsen av den 22 oktober förra året, som riktades mot obehöriga personers inflyttning till huvudstaden, är lämplig även för Göteborg, och har den 3 mars i år förordnat att det som stadgats om Stockholm även ska gälla denna stad.

I enlighet med detta kungör magistraten att följande grupper ur de arbetande lägre folkklasserna hädanefter inte ska tas emot eller tillåtas bosätta sig i staden, oavsett vilka intyg de uppvisar vid ankomsten – detta för att förebygga inflyttning av personer som på grund av annalkande ålderdom, bristande arbetsförmåga eller liknande omständigheter snart kan komma att falla fattigvården till last:

1. De som saknar egna säkra medel att försörja sig och de sina utan att belasta andra, och som antingen är över 50 år eller i yngre ålder lider av obotliga kropps- eller sinnessjukdomar.

2. Rörelsehindrade, de med kroppsliga skador och de som är oförmögna till arbete.

3. De som har hustru och flera barn, men som för sitt och familjens uppehälle endast kan räkna med den inkomst som mannens årstjänst eller annat tillfälligt arbete ger.

4. De tjänstehjon i Göteborgs och Bohus län samt Älvsborgs och Hallands län som enligt artikel 3, 1 § i Kungl. Maj:ts legostadga av den 15 maj 1805 räknas som ”mindre godkända”. Prövningen av detta ankommer på magistraten.

Vidare ska var och en som vid ankomsten till staden inhyser tjänstefolk eller andra sådana personer vara skyldig att anmäla dem hos politiborgmästaren, antingen genast efter ankomsten eller senast dagen därefter. Personen ska då också, genom husvärdens försorg, inställa sig för att visa upp sina orlovssedlar eller andra intyg, och om han vägrar ska han hämtas med lämpliga medel. Allt detta vid vite av 6 riksdaler 32 skilling i böter, som tillfaller angivaren.

Därtill kommer ett särskilt ansvar: om oanmälda och därför okända personer, till följd av en sådan försummad anmälan, skulle få tillfälle att desto säkrare begå oordningar eller excesser i staden, kommer husvärden eller den som hyst dem att anses ha främjat brotten, och påföljden bestäms efter vederbörlig prövning och brottets art. Den som varit skyldig att anmäla en till staden ankommen person som inte haft rätt att stanna, men underlåtit detta, ska utöver nämnda böter och ansvar även stå för kostnaden för personens avvisning samt för dennes mat och omvårdnad under tiden.

Göteborgs rådhus den 11 juni 1806. Borgmästare och råd.

Bakgrund

I början av 1800-talet var fattigvården i svenska städer organiserad lokalt, och varje stad eller socken ansvarade endast för sina egna fattiga. Det skapade starka incitament att hindra mindre bemedlade från att flytta in, eftersom de riskerade att bli en ekonomisk börda för stadens fattigförsörjning.

Stockholm hade fått en kunglig kungörelse mot obehörig inflyttning i oktober 1805, och genom ett beslut i mars 1806 utsträcktes samma regler till Göteborg. Magistraten, stadens styrande organ under borgmästaren, fick rätt att neka bosättning åt personer över 50 år utan egna medel, sjuka, arbetsoförmögna samt familjeförsörjare med osäker inkomst.

Systemet byggde på det så kallade laga försvaret: alla ur de lägre samhällsklasserna måste kunna visa anställning eller försörjning, styrkt genom orlovssedlar och intyg. Legostadgan från 1805 reglerade förhållandet mellan husbönder och tjänstehjon och delade in tjänstefolk i kategorier, där ”mindre godkända” hade sämre rättigheter. Husvärdar gjordes till en del av kontrollapparaten genom anmälningsplikt och hot om böter och medansvar för inhystas eventuella brott.

Denna typ av inflyttningskontroll levde kvar i olika former under hela 1800-talet och avskaffades i praktiken först med näringsfrihetens och den fria flyttningsrättens genombrott senare under seklet.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter