Tidningssida ur LINKÖPINGSBLADET, 1806-07-16
LINKÖPINGSBLADET • 1806-07-16

Hamed och Raschid. Indiansk saga

1806Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1800 — Napoleonkrigens början · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Hamed och Raschid. En indisk saga (efter Blanchet).

Solen stod i zenit och brände Indiens rika fält. Stjärnan skred fram i blodröd skrud, och inte en fläkt svepte över dalens hed, den unga växtlighetens älsklingsplats. Från klippan bröt ingen kaskad fram, daggen stänkte inga pärlor, skuggan gav ingen svalka – men blixten blänkte genom diset och åskan röt ur molnen.

I denna olyckstid möttes två herdar vid den uttorkade flodens strand, den flod som skilde deras ärvda marker åt. De sökte svalka – eller döden. Vid deras fötter låg den rika hjorden försmäktande, och Hamed höjde sin klagan mot himlen med dessa ord: "O gudar! Vreda gudar, se vår nöd och vänd straffet från oss. Se åter i nåd på oss och sänd regn till dessa trakter!"

En plötslig klarhet omgav dem, ett djupt lugn spred sig i naturen, och från bergets topp såg man en himmelsk yngling sväva ner, buren på lätta västanvindar. Hans blick var hög och fruktansvärd; i vänster hand bar han en sädeskärve och i den högra ett svärd, vars vassa spets rörde vid marken. Vid denna syn flydde herdarna mot skogens gömslen, men anden vinkade vänligt och räckte dem fredens sinnebild. Hans röst, ljuv som västanvindens sus i Arabiens rosenlundar, och hans panna, lugn som månens ljus, förebådade endast milda under.

"Nåväl, stoftets barn", sade han, "era böner är redan hörda. Himlen, rörd av era kval, vill lindra era mödors börda och skänka er ett lyckligt val. Men glöm inte att tänka er för: ni önskar er vatten – kom ihåg i er törst att samma våg både kan svalka och dränka."

"O gode ande", sade Hamed glatt med knäppta händer, "min önskan är bara en bäck i skuggan där borta, vid vars blomsterkantade stränder min hjord kan svalka sig, och dit jag glad kan komma om kvällen för att tacksamt prisa dig. Om sommaren må dess vatten flyta med stilla sorl förbi mitt tält, och om vintern må den inte bryta sina bräddar och härja mina åkerfält." Vid dessa ord sänkte anden vänligt blicken mot Hamed och sade: "Himlen har hört din bön och skickar dig denna friska källåder."

Nu hörde herden, nedanför klippbranten som anden nyss rört med svärdet, det stilla suset av en källa som smög sig fram vid bergets kant. Genast bredde gräsets mjuka matta ut sig över de förbrända ängarna, djuren väcktes ur sin vanmakt och hälsade dagen med glädje. I lundens sköte doftade blommorna på vindens vingar, och näktergalens ton blandades med fältets sångare.

Sedan vände sig anden med högtidligt allvar till Raschid. Han kände redan dennes önskan och frågade: "Vad vill du ha?" "Må Ganges stolta vågor svalla genom mina fält", blev svaret. "Har jag dess guld i mitt förvar och kan befalla över dess rika skepp, då har jag hela jordens dyrkan!"

"Ack, låt inte ditt högmod skada dig", sade anden. "Känn den lyckliga lotten att i det tysta plöja en tacksam fåra, att utan namn och utan brott, utan skatter och utan slott nå gravens trygga boning, och där finna en tår på vården från dem du i tysthet gjort gott. Ja, skatta överflödet ringa – du har ett hem, en hjord, en plog. Den dygdige kan tvinga lyckan till sig; den måttfulle har alltid nog. Men nej – jag ser begäret brinna i din vilda blick. Stig, flod! Han ska få sin önskan uppfylld. Bryt dina dammar med hast!"

Raschid såg ner på den blygsamme Hamed med stolt förakt; i sin galna dröm tänkte han redan på en krona och dess prakt. Men Ganges bröt sina gränser, vågorna fräste, vinden tjöt och dränkte hydda, fält och åkrar. Och se – en val slukade den stolte härskaren över Ganges. (Reds. anm.: I originalet står "hwalfisk", ett äldre ord för val.)

Så ge mig, goda gudar, ett enkelt, lugnt och undangömt hem. Där ska jag leva lyckligare än Napoleon vid Seinens stränder, klädd i rikedomens skrudar, bland besegrade troners prakt och skyddad av en talrik vakt. Ty när jag om kvällen i lugn kommer hem till mina barn, i hyddans famn, ska glädjen krydda mina måltider, samvetsfrid skydda min vila – och avunden glömma bort mitt namn.

Bakgrund

Dikten är en så kallad orientalisk fabel, en genre som var mycket populär i europeisk litteratur under 1700- och 1800-talen. Berättelser förlagda till Indien, Persien eller Arabien användes ofta för att förmedla moraliska lärdomar i exotisk förklädnad. Ordet "indiansk" i originalets rubrik syftar här på Indien, inte på Amerikas ursprungsbefolkning. Texten anges vara skriven "efter Blanchet", vilket sannolikt avser en fransk fabelförfattare vars verk översattes och bearbetades i svenska tidningar. (Reds. anm.: Vilken Blanchet som avses framgår inte av texten.)

Fabelns sensmoral är klassisk: måttfullhet och förnöjsamhet belönas, medan girighet och högmod leder till undergång. Hamed önskar sig endast en liten bäck och får en livgivande källa; Raschid begär den mäktiga floden Ganges rikedomar och dränks av dess vågor. Ganges, Indiens heliga flod, fungerar här som symbol för både rikedom och förödande kraft.

Avslutningen knyter fabeln till samtiden genom att nämna Napoleon vid Seinens stränder. Napoleon Bonaparte, Frankrikes kejsare, härskade från Paris över stora delar av Europa och omtalades i hela den europeiska pressen. Diktens berättarjag ställer den enkla hyddans lycka mot kejsarens prakt, besegrade troner och talrika vakter – en tydlig samtidskommentar som antyder att makt och rikedom inte skänker sinnesro. Referensen visar att dikten publicerades under Napoleontiden, då sådana moraliska jämförelser med den franske kejsaren var vanliga i svensk press.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter