DAGLIGT ALLEHANDA • 1806-06-30

Växlande väder med upp till 13 grader i juni

1806Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen▼

Regent

Gustav IV Adolf — kung sedan 1792

Sverige då

Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare

Epok

Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa

Samtidigt

Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804

Historisk karta över Europa — Europa 1800 — Napoleonkrigens början · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Meteorologiska observationer. Onsdagen den 25 juni klockan 6 på morgonen: Barometern visade 25,27. Termometern före soluppgången 5 grader varmt, sydvästlig vind, mestadels klart. Klockan 2 på eftermiddagen: barometern 25,27, 13 grader varmt, sydsydvästlig vind, byigt. Klockan 9 på kvällen: barometern 25,31, 10 grader varmt, sydsydvästlig vind, mestadels mulet.

Torsdag morgon: barometern 25,28, 8 grader varmt, sydsydvästlig vind, mestadels klart. Vid middagstid: barometern 25,34, 10,5 grader varmt, sydlig vind, mestadels mulet, regnskur klockan 12. På kvällen: barometern 25,32, 9 grader varmt, sydvästlig vind, mestadels klart, periodvis regn under eftermiddagen.

Bakgrund

Meteorologiska observationer av detta slag publicerades regelbundet i svenska tidningar under 1700- och 1800-talen. De utgjorde en tidig form av systematisk väderrapportering, ofta sammanställd av lärda sällskap, observatorier eller enskilda intresserade som förde dagliga anteckningar om lufttryck, temperatur, vindriktning och himlens tillstånd.

Barometervärdena anges här i en äldre måttenhet, sannolikt svenska eller franska tum kvicksilver (Reds. anm.: enheten framgår inte tydligt av texten). Värden kring 25 motsvarar normalt lufttryck mätt i tum, vilket skiljer sig från dagens hektopascal. Termometeruppgifterna gavs i grader, där "blidt" syftar på temperatur över noll.

Vindriktningarna anges med engelska eller internationella förkortningar som SW (sydväst), SSW (sydsydväst) och S (söder), vilket var brukligt i tidens väderjournaler. Begreppet "Ström." tolkas här som byig eller frisk vind (Reds. anm.: förkortningen är osäker).

Sådana noteringar hade praktisk betydelse för jordbruk, sjöfart och handel, men bidrog även till den framväxande vetenskapliga meteorologin. De långa serierna av observationer lade grunden för senare klimatforskning och vädersystematik i Norden.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter