Tidningssida ur GÖTHEBORGS TIDNINGAR, 1805-09-19
GÖTHEBORGS TIDNINGAR • 1805-09-19

Ostindiefararen Gustaf III anlänt till Portsmouth

1805Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1800 — Napoleonkrigens början · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Göteborg. Ostindiska kompaniet har med den senaste engelska posten fått det glädjande beskedet att dess skepp Gustaf III, fört av tillförordnade kapten Otto J. Stridsberg, i gott skick anlänt till Portsmouth den 9 innevarande månad.

Följande ur besättningen har avlidit under resan: matroserna Johan Nyberg den 17 november 1804, Anders Larsson den 19 samt M. Björck; förste fältskären C. Dandenelle och kapten G. Gadd den 26; jungmannen P. Fagerberg den 27; konstapelsmaten B. Hellberg den 5 december; kadetten G. G. Palmborg den 8; segelmakarmaten M. Stapel den 20; kadetten L. Macklund den 22; kadetten Watier de Besche den 27 januari 1805; kvartermästaren A. Holmgren den 15 februari; jungmannen J. Fredriksson den 16 mars; kadetten C. F. Uggla den 13 (Reds. anm.: sannolikt avses den 13 i samma eller följande månad, datumangivelsen är otydlig i originalet); matroserna Axel Axelsson den 30 maj och C. Ljungdahl den 15 juni; kvartermästaren J. Rexius den 18; matrosen O. Sandelius den 20; femte styrmannen Dan. Schüffner den 27; matroserna P. Klargren och A. Berg den 24 juli; matrosen M. Nyberg och konstapelsmaten Olof Schale den 19 augusti; samt båtsmansmaten Magnus Strömberg den 1 september.

Under resan rymde dessutom matrosen Eric Antill samt jungmännen C. H. Backman, B. P. Axelsson och P. Lundström.

Bakgrund

Svenska Ostindiska kompaniet, grundat i Göteborg 1731, drev handelsresor mellan Sverige och främst Kanton i Kina. Resorna tog vanligen ett och ett halvt till två år och var mycket lönsamma, men också farliga för besättningen.

Dödligheten ombord på ostindiefararna var hög. Skörbjugg, tropiska sjukdomar, olyckor och umbäranden krävde regelmässigt många liv, vilket den långa dödslistan i denna rapport illustrerar. Att både skeppets ordinarie kapten och förste fältskären fanns bland de avlidna visar att inte ens befälet skonades; skeppet fördes därför hem av en tillförordnad kapten.

Portsmouth på Englands sydkust var en vanlig mellanhamn för svenska ostindiefarare på hemvägen från Asien. Där kunde skeppen proviantera och invänta konvoj eller gynnsamt väder innan sista etappen till Göteborg. Nyheter om skeppens öden nådde Sverige med den reguljära postgången från England, vilket förklarar att kompaniet fick beskedet via 'engelska posten'. Rymningar ur besättningen var också vanliga, ofta i utländska hamnar där sjömän kunde ta värvning på andra fartyg mot bättre villkor.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter