Tidningssida ur GÖTHEBORGS TIDNINGAR, 1805-07-23
GÖTHEBORGS TIDNINGAR • 1805-07-23

Magistraten kräver ombyggda rännstenar vid Göteborgs hamnkanaler

1805Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1800 — Napoleonkrigens början · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Magistraten kallade i måndags, den 15 denna månad, upp berörda husägare på Östra och Stora Hamngatorna för att höra dem om ett förbättrat sätt att lägga om och täcka över de rännstenar som löper från husen ut till hamnkanalerna. Syftet är att förebygga de olägenheter och skador på fordon som rännstenarnas nuvarande skick orsakar – en del av dem, särskilt hörnrännstenarna, är så djupa och illa anlagda att vagnar lätt kan välta.

Magistraten kungör därför följande beslut till samtliga husägares kännedom. Vid alla hus i staden där rännstenar löper över gatan till hamnkanalerna, liksom mellan husen på tvärgatorna, ska rännstenarna läggas om och förbättras överallt där det inte redan skett. Vid hörnhusen ska rännorna antingen göras av sten, täckta med stenhällar och upphöjda så att de ansluter jämnt till lutningen från bron, eller läggas djupt under jorden som trärännor med stensättning ovanpå – på samma sätt som de som redan är färdiga vid handelsmännen Benedict Falcks och Olof Landtmans hörnhus på Östra Hamngatan.

Övriga rännstenar från husen till hamnkanalerna, eller mellan hörnen på tvärgatorna, ska antingen täckas med stenhällar, huggas ut i 18 tum breda stenhällar till en ränna som är 6 tum bred och 2,5 tum djup, eller göras av nedlagda stockar med 4 tums bredd och 2 tums djup, klädda med större gråstenar ställda på kant. Allt ska ligga i jämn höjd med gatan så att rännstenen inte lutar. Staden meddelar också att den, vad gäller broarna över hamnkanalerna, står för hälften av kostnaden för alla rännstenar vid hörnhusen på Hamngatorna, förutsatt att de anläggs på det säkra och varaktiga sätt som här föreskrivits.

Eftersom det är angeläget att de delar av Östra och Stora Hamngatorna mellan Kungs- och Drottningportarna samt till Stora Bommen, som inte är upptagna av pågående nybyggen, i första hand görs framkomliga, åläggs husägarna på dessa gator att genast, och senast inom en månad, ha sina rännstenar omlagda och förbättrade enligt föreskrifterna. Alla övriga husägare, där nybyggnad inte hindrar, ska ha detta gjort senast vid utgången av september. Om detta inte sker låter magistraten utföra arbetet och ta ut kostnaden av husägarna. De husägare som nu har nybyggen pågående är, vid samma påföljd, skyldiga att anlägga sina rännstenar på samma sätt inom två månader efter att deras hus blivit så färdiga att byggnadsställningarna tagits bort och gatan kan trafikeras. Dessutom åläggs varje husägare i staden, framför vars hus gatan är öppen, att genast låta laga felaktig stensättning där.

Stadstimmermästaren Fleuther, som ansvarar för och har tillsyn över stensättningen, har av magistraten fått i uppdrag att inte bara bistå med hjälp och nödvändiga arbetare, utan också ge husägarna närmare anvisningar om hur rännstenarna ska anläggas – dock står det husägarna fritt att själva ombesörja arbetet.

Göteborgs rådhus den 19 juli 1805.

Bakgrund

I början av 1800-talet var Göteborg fortfarande präglat av sitt holländskt inspirerade kanalsystem. Hamnkanalerna löpte genom stadskärnan och kantades av Östra och Stora Hamngatorna, stadens viktigaste handelsstråk. Dagvatten och avlopp från husen leddes i öppna rännstenar över gatorna ner i kanalerna, vilket skapade problem för den växande trafiken av hästdragna vagnar.

Magistraten var stadens styrande och dömande organ, med ansvar för bland annat ordning, byggande och gatuunderhåll. Det var vanligt att kostnaden för gatuarbeten lades på de enskilda husägarna, medan staden bidrog till gemensamma anläggningar som broar – här erbjöd sig staden att stå för halva kostnaden vid hörnhusen som ett incitament.

Kungs- och Drottningportarna var portar i Göteborgs befästningsverk, som vid denna tid höll på att avvecklas, och Stora Bommen var infarten från älven till Stora Hamnkanalen. Att gatorna mellan dessa punkter prioriterades visar deras betydelse för handeln och trafiken till hamnen. Kungörelsen är också ett exempel på tidens detaljerade byggnadsreglering, där måtten angavs i tum och tekniska förebilder pekades ut vid namngivna handelsmäns hus.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter