Tidningssida ur WECKOBLAD FÖR GEFLEBORGS LÄN, 1805-07-20
WECKOBLAD FÖR GEFLEBORGS LÄN • 1805-07-20

Gävle indelar stadens hustimmermän i tre lönegrader

1805Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1800 — Napoleonkrigens början · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Utdrag ur protokollet, fört på Gävle rådhus den 8 juli 1805.

Sedan stadsbyggmästaren Carl Ad. Wahrberg lämnat in en förteckning över stadens hustimmermän samt ett förslag till klassificering, utifrån var och ens arbetsamhet, flit och skicklighet, fann magistraten det rimligt att dela in dem i följande tre klasser:

I första klassen: Carl Hellström, Anders Söderqvist, Olof Bäckström, Jonas Högberg, Petter Högman, Petter Gellstedt, Johan Söderberg, Petter Forssling, Hans Wikholm, Mathias Söderström, Anders Wallström, Anders Backman, Anders Weström, Mathias Engström, Martin Pousette, Jonas Hedlund, Frans Westin, Eric Åberg, Israel Hellman, Eric Douhan, Johan Wallgren, Eric Strandberg, Lars Wahlgren och Eric Löfstedt.

I andra klassen: Mathias Söderholm, Petter Nordin, Eric Haglund, Eric Lundgren, Lars Hemström, Martin Grönqvist, Benedikt Sundberg, Eric Strömberg, Sven Sundqvist, Anders Åsberg, Per Hedlund, Per Bogren, Anders Sundgren, Johan Åsberg, Carl Zettergren, Petter Björklund, Lars Weström, Johan Carlbom och Magnus Löfstedt.

I tredje klassen: Elias Boström, Sven Norberg, Mathias Tegenborg, Anders Westerberg, Petter Nelin, Johan Jäderqvist, Anders Holmberg, Johan Sundman, Anders Hagman, Eric Öbom och Anders Hasselgren.

Samtidigt fastställdes följande taxa, enligt vilken stadens hustimmermän från och med den 22 denna månad tills vidare ska få sin dagslön: en timmerman i första klassen får 16 skilling banco eller 24 skilling riksgälds, en i andra klassen 13 skilling 4 runstycken banco eller 20 skilling riksgälds, och en i tredje klassen 10 skilling 8 runstycken banco eller 16 skilling riksgälds.

Timmermännen har inte rätt att utan ägarens tillstånd ta med sig något av de spånor som blir över vid arbetet. Arbetstiden räknas under sommaren från klockan sex på morgonen till klockan sex på kvällen, med avdrag för en och en halv timmes måltids- och vilostunder. När den årstid infaller då dagarna blir kortare, beräknas dagslönen i förhållande till det antal timmar som arbete kan utföras.

År och dag som ovan.

Till bestyrkande, C. E. Wahrenberg.

Bakgrund

Under det tidiga 1800-talet reglerades hantverksyrken i svenska städer noggrant av magistraten, stadens styrande organ bestående av borgmästare och rådmän. Löner för många yrkesgrupper fastställdes genom officiella taxor snarare än genom fri förhandling, vilket detta protokollsutdrag är ett tydligt exempel på.

Hustimmermän var byggnadsarbetare specialiserade på timmerhus, den dominerande byggnadstypen i svenska städer vid denna tid. Att de klassificerades efter arbetsamhet, flit och skicklighet med olika lönenivåer visar hur staden försökte skapa ett kvalitets- och lönesystem för byggnadsarbetet.

Lönerna anges i två parallella valutasystem: banco (riksbankens sedlar) och riksgälds (riksgäldskontorets sedlar). Efter Gustav III:s ryska krig cirkulerade båda sedeltyperna samtidigt med olika värde, vilket gjorde att priser och löner ofta angavs i bägge. Bestämmelsen att timmermännen inte fick ta med sig spånor utan ägarens lov speglar att träspill hade värde som bränsle och att sådana förmåner var en återkommande tvistefråga mellan arbetare och byggherrar.

Gävle var vid denna tid en av Norrlands viktigaste handels- och sjöfartsstäder, och byggverksamheten i staden var betydande.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter