DAGLIGT ALLEHANDA • 1805-07-08

Växlande molnighet och lätt regn i veckans väderobservationer

1805Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen▼

Regent

Gustav IV Adolf — kung sedan 1792

Sverige då

Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare

Epok

Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa

Samtidigt

Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804

Historisk karta över Europa — Europa 1800 — Napoleonkrigens början · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Meteorologiska observationer.

Onsdagsmorgonen den 3 juli klockan 6 på förmiddagen: barometern visade 25,34, termometern före soluppgången 9 grader blitt (milt), vind från nordost, dimma. Klockan 2 på eftermiddagen: barometern 25,34, 19 grader varmt, vind från öster, mestadels klart. På kvällen klockan 9: barometern 25,37, 13 grader varmt, vind från norr, mulet, med regnstänk under eftermiddagen.

Torsdagsmorgonen: barometern 25,38, 11 grader varmt, vind från norr, mulet. Vid middagstid: barometern 25,50, 19 grader varmt, vind från norr, mestadels mulet. På kvällen: barometern 25,58, 13 grader varmt, vind från sydost, mestadels klart.

Fredagsmorgonen: barometern 25,61, 8,5 grader blitt, vind från nordost, mulet. Vid middagstid: barometern 25,65, 18 grader varmt, vind från sydost, mestadels klart. På kvällen: barometern 25,63, 11 grader varmt, vind från sydost, mestadels mulet. (Reds. anm.: Barometervärdena anges i dåtidens måttenhet, sannolikt decimaltum, och temperaturen troligen i grader Celsius eller möjligen en äldre gradskala.)

Bakgrund

Regelbundna väderrapporter av det här slaget var ett vanligt inslag i svenska tidningar under 1700- och 1800-talen. Observationerna gjordes ofta av lärda personer, apotekare eller vid observatorier, och publicerades som en service till läsarna – inte minst för jordbrukare, sjöfarare och handelsmän som var beroende av vädret.

Mätningarna följde ett fast schema med avläsningar morgon, middag och kväll. Barometern användes för att mäta lufttrycket, vilket ansågs kunna förutsäga väderomslag. Värdena anges här sannolikt i svenska decimaltum, en äldre måttenhet som användes innan det metriska systemet infördes i Sverige under senare delen av 1800-talet.

Uttrycket 'blidt' användes i äldre svenska för milda temperaturer, medan 'varmt' markerade tydligt högre värme. Vindriktningarna angavs med väderstreckens förkortningar (N, NO, O, SO), precis som i moderna väderrapporter. Systematiska meteorologiska observationer av detta slag lade grunden för den moderna meteorologin, och i Sverige samordnades sådana mätningar så småningom av vetenskapliga institutioner som Kungliga Vetenskapsakademien.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter