London, den 21 maj. — Den 13 denna månad intog amiral Gardner med 18 linjeskepp ur kanalflottan sin position utanför Ouessant. Dagen därpå lämnade 8 linjeskepp ur den fientliga flottan den yttre hamnen i Brest och gick till sjöss som förtrupp. Därefter lyfte även de övriga 16 linjeskeppen ur samma flotta ankar och gick ut, tillsammans med fregatter och flöjtskepp – sammanlagt 40 segel.
Vid åsynen av den fientliga flottan ställde amiral Gardner genast sina skepp i slagordning och beordrade proviantskeppen och de mindre fartygen tillbaka till engelsk hamn. Ombord på den engelska flottan rådde en allmän förväntan om att det skulle komma till strid, och amiral Gardner stannade kvar på däck i ett och ett halvt dygn för att observera den fientliga flottans rörelser. Fienden vågade sig dock inte närmare, utan återvände den 15 till hamnen i Brest.
Skonaren Charlotte från ön Barbados har äntligen medfört den säkra underrättelsen att amiral Cochrane den 2 april med 6 linjeskepp anlände till nämnda ö för att ta in vatten och proviant. Två dagar senare seglade han vidare för att söka upp Rochefort-flottan.
Denna flotta hade den 22 mars gått till sjöss från Martinique i avsikt att förfölja en engelsk konvoj på 70 handelsfartyg, som hade avseglat den 18 från Barbados mot Jamaica. Enligt ett rykte ska Rochefort-flottan även ha gjort ett anfall mot Antigua.
Från lord Nelsons flotta har man ingen ytterligare underrättelse än att den passerat Gibraltarsund. Den består av 2 linjeskepp om 100 kanoner, 8 om 74, ett om 50 kanoner samt 11 stora fregatter. Från denna flotta har, som bekant, linjeskeppet Renown nyligen anlänt till England. Det sägs att lord Nelson måste invänta närmare instruktioner från amiralitetet för att bestämma sin kurs innan han seglar vidare.
Det ryktas att den förenade fientliga flottan har sina mål bestämda: den franska delen mot Ostindien och den spanska mot Västindien.
London, den 21 Maj. — Den 13:de dennes tog Amiral Gardner med 18 Linieskepp af Kanalflottan sin Station på höjden af Quessant. Dagen derpå lemnade 8 Linieskepp af fiendtliga flottan den yttre hamnen af Brest och gingo såsom Awantgardi under segel, hwarefter de öfriga 16 Linieskeppen af samma flotta, med Fregatter och Flöjtskepp, tillsammans 40 segel, äfwen lyftade ankar och gingo till sjös. Wid anblicken af den fiendtliga flottan ställde Amiral Gardner genast sina skepp i slagordning, och beordrade Proviantskeppen och de smärre Fartygen tillbaka till Engelska hamnen. Om bord på Engelska flottan, war en allmän wäntan, att det skulle komma till en träffning, och Amiral Gardner förblef halfannat dygn ofwanpå däck, för att observera den fiendtliga flottans rörelser; men den wågade sig icke närmare, utan återwände den 15:de till hamnen för Brest. — Skonerten Charlotte från ön Barbados, har ändteligen medfört den säkra underrättelsen, att Amiral Cochrane den 2 April med 6 Linieskepp ankommit till nyssnämnde ö, för att intaga watten och proviant och twänne dagar derefter afseglat widare, att uppsöka Rochefortska flottan. Denna hade den 22 Mars gått under segel från Martinique, i afsigt att förfölja en Engelsk Konwoj af 70 Kofferdifartyg, hwilken afseglade den 18 från Barbados till Jamaica. Enligt ett rykte skall Rochefortska flottan äfwen gjort ett anfall på Antigua. — Ifrån Lord Nelsons flotta har man ingen widare underrättelse, än att densamma passerat Gibraltars Sund. Den består af 2:ne Linieskepp af 100 kanoner, 8 af 74, ett af 50 kanoner och 11 stora Fregatter. Från denna flotta har som bekant är, Linieskeppet Renown nyligen till England ankommit. Man will weta, att Lord Nelson måste från Amiralitet afwakta närmare instruktion, för att bestämma sin kurs, innan han seglar widare. — Det förljudes, att den förenade fiendtliga flottan är bestämd, den Franska till Ost-Indien och den Spanska till West-Indien.
Bakgrund
Händelserna utspelar sig under Napoleonkrigen, då Storbritannien stod i krig mot Frankrike och dess allierade Spanien. Den brittiska flottan bedrev en omfattande blockad av franska och spanska hamnar, samtidigt som man försökte skydda sina handelsvägar och kolonier i bland annat Västindien och Ostindien.
Brest var den franska flottans viktigaste atlanthamn och en central punkt för den brittiska kanalflottans blockad. Ön Ouessant (på engelska ofta kallad Ushant) ligger utanför Bretagnes kust och utgjorde en strategisk vaktpost för att övervaka franska flottrörelser. Amiral Gardner ledde här en brittisk styrka vars uppgift var att hindra den franska flottan från att löpa ut.
I Västindien rörde sig franska och brittiska sjöstyrkor kring de ekonomiskt betydelsefulla sockeröarna Barbados, Martinique, Jamaica och Antigua. Martinique var en fransk besittning, medan Barbados och Jamaica var brittiska. Skydd av handelskonvojer var avgörande, eftersom kaparverksamhet och flottanfall kunde orsaka stora förluster.
Amiral Cochrane var en brittisk sjöofficer som opererade i Västindien, och hans uppgift var att söka upp och bekämpa den så kallade Rochefort-flottan, uppkallad efter den franska örlogshamnen Rochefort. Denna franska eskader utgjorde ett hot mot brittisk sjöfart i regionen.
Lord Nelson, en av Storbritanniens mest framstående amiraler, nämns här i samband med att hans flotta passerat Gibraltarsund. Texten speglar den period då Nelson förföljde den fransk-spanska flottan över Atlanten, en jakt som ingick i upptakten till det avgörande sjöslaget vid Trafalgar, där den förenade fransk-spanska flottan besegrades. (Reds. anm.: textens exakta år framgår inte, men beskrivningen passar in i denna fas av kriget.)
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›
