Boulogneflottiljen i strid med engelska flottan

St. Omer den 27 augusti. I går besegrade vår flottilj från Boulogne fienden. Bonaparte avfyrade själv en mörsare och en 24-pundskanon från ett av första divisionens batterier, och uppmuntrad av hans närvaro löpte en del av flottan ut. Den bildade en front på en fransk mil, bemannad av fyra divisioner kanonslupar och på båda sidor omgiven av många mindre fartyg.

När engelsmännen, som hade 20 linjeskepp – däribland några med 74 kanoner som låg för ankar utom kanonskotthåll – såg denna manöver, lät de en fregatt, fyra briggar och åtskilliga kuttrar rycka fram. Genast utbröt en häftig kanonad, i vilken skansarna och kustbatterierna omedelbart deltog. Klockan var då tre på eftermiddagen och vädret var klart. Man kunde se manskapet på de engelska fartygen, och även den engelska kusten syntes tydligt. Stränderna var fyllda av människor, vars antal hela tiden växte tack vare söndagsledigheten, det vackra vädret och skådespelets storslagenhet. Tusentals soldater från lägret var också åskådare. Stranden ekade av bombernas dån och kulornas vinande.

Mitt under denna stora scen befann sig Bonaparte än på batterierna vid Falaise, än till sjöss i en liten båt. Han for längs linjen, uppmuntrade de tappra och begrundade – medan kulorna föll omkring honom – den fruktansvärda makt som stod emot honom, samt beräknade resultatet av denna ärorika dag.

Efter två timmars strid sökte sig de illa åtgångna briggarna och kuttrarna ut på öppna havet. Även fregatten, trots att den fördes av en kapten som visade prov på tapperhet, tröttnade under en sådan eld, vände om och drog sig undan, förföljd av några kanonslupar och penischer. Några ögonblick senare signalerade en mängd fartyg, som var sysselsatta kring en kutter, att denna var i fara – och knappt hade de nått fram förrän den sjönk och försvann. De kom därefter till hjälp åt en annan kutter som också var i stor fara.

Så slutade detta märkliga försök med en ny sorts vapen. Man såg flera penischer trotsa en fregatt, gå löst på den, uthärda dess eld och med preussiska haubitsar kasta en mängd ihåliga kulor mot den – projektiler som är så fruktade av fartyg. Vi har endast en död och fem sårade. Att fienden först upphörde med sin eld bevisar vår överlägsenhet, liksom att han lidit en betydande förlust och haverier.

Dagen därpå utmanade man åter engelsmännen med friskt mod. Två fregatter tycktes, under skydd av två krigsskepp, vilja återuppta striden, men den ena vände strax om, och man kunde av dess delvis sönderskjutna segel se att den lidit sådana haverier att den tvingades till reträtt.

St. Omer d. 27 Aug. I går har wår Boulogner Flotille slagit fienden. Bonaparte affkot sjelf från et af första Divisionens Batterier en Mörsare och en 24-punning, upmuntrad genom Bonapartes närwaro, lopp en del af Flottan ut. Den bildade en front af en Fransk mil, som war besatt af 4 Divisioner Canonslupar och å båda sidor omgifwen med många små Skepp. Då Ängländarne, som hade 20 Linieskepp, hwaribland några Linieskepp af 74 Canoner som utom canonskott lågo för ankar, sågo denna manöver, så läto de en Fregatt, 4 Briggar och åtskilliga Cuttrar rycka fram, hwarpå det strax kom til en häftig canonad, i hwilken Skantsarne och Kustbatterierne strax togo del. Kl. war då 3 om eftermiddagen; wädret war klart. Man såg folket på ängelska Skeppen, och ängelska kusten syntes äfwen ganska nära. Stränderne woro betäckta med en mängd af människor, hwilka Söndagsledigheten, det wackra wädret och spectaklets storhet hwart ögneblick förökte. Tusende krigsmän från Lägret woro äfwen åskådare. Stranden gaf genljud af bombarnes dunder och kulornas hwäsande. Midt under denna stora scene, war Bonaparte än på Batterierne af Falaise, än på sjön i en liten båt. Han genomfor linien, upmuntrade de tappra, och öfwertänkte under kulorna som föllo ikring honom, den förfärliga magten som war emot honom, samt beräknade Resultatet af denna glorrika dag. Efter 2 timmarsfäcktning sökte de illa medfarne Briggerne och Cuttrarne den öpna sjön. Sjelfwa Fregatten, änskönt den commenderades af en Capitain, som gaf bewis af tapperhet, blef wid en sådan eld trött, wände om och drog sig hän under förföljelse af några Canonslupar och några Penicher. Några ögonblick derefter signalerade en mängd Fartyg som ikring en Cutter woro sysselsatte, sammes fara, och knapt woro de komne til honom, så sönk han neder och förswann. De kommo sedan en annan Cutter til hjelp som ock war i stor fara. Så slutade sig detta märkwärdiga försök, med ny sort af wapen. Man såg flera Pennicher trotsa en Fregatt, gå löst på densamma, uthärda deß eld, och med Preußiska Haubizer tilkasta den en mängd iholiga kulor, hwilka för Skepp äro så fruktade. Wi hafwa allenast en död och 5 sårade. At fienden först inställde sin eld, bewiser wåras öfwerlägsenhet, och at han lidit en wigtig förlust och Havarier. Dagen därpå utmanade man igen Ängländarne hurtigt. Twänne Fregatter tycktes under skydd af twänne Krigsskepp åter wilja begynna fäcktningen; men strax wände den ena om, och man såg af deß til en del nedskutna Segel, at den lidit sådane Havarier det den därigenom war twungen til återtåg.