Fransk flottilj slår tillbaka engelskt anfall vid Boulogne

Paris, den 31 augusti. Utanför Le Havre och Calais har engelska fartyg åter börjat visa sig, men de håller sig på sådant avstånd att de är utom skotthåll för de franska kustbatterierna. Om sjöslaget som ägde rum den 26 denna månad vid Boulogne lämnar dagens tidning följande utförligare rapport:

Från Saint-Omer den 27 augusti. I går besegrades fienden av flottiljen i Boulogne. Regenten avfyrade själv en mörsare och en 24-pundig kanon från ett av första divisionens batterier. Uppmuntrad av hjältens närvaro löpte en del av flottan ut. Den formerade sig på linje och var på båda sidor omgiven av mindre fartyg. När engelsmännen, som hade 20 krigsfartyg – däribland ett linjeskepp med 74 kanoner – vilka låg för ankar utom skotthåll, såg denna manöver, lät de en fregatt, fyra briggar och flera kuttrar rycka fram, och genast inleddes en häftig kanonad där även batterierna och fästningsverken deltog.

Klockan var tre på eftermiddagen. Luften var klar, man kunde se manskapet på de engelska fartygen, och den engelska kusten tycktes vara helt nära. Stränderna var fyllda av människor, ditlockade av söndagsledigheten, det vackra vädret och det storslagna i skådespelet. Tusentals soldater åsåg också striden från lägret. Stränderna genljöd av bombernas dån och kulorna ven i luften.

Mitt i denna skönt förskräckliga scen befann sig regenten, än på batterierna, än ute på havet i en liten julle. Han for längs linjen, uppmuntrade de tappra och överblickade, medan kulor föll omkring honom, dessa fartyg som han med sådan fördel satte emot en fruktansvärd fiende, samtidigt som han beräknade utgången av denna ärofulla dag.

Efter två timmars oavbruten strid sökte de illa åtgångna fientliga kuttrarna och briggarna att komma ut på öppet hav. Även fregatten, trots att den fördes av en kapten som visade prov på tapperhet, tröttades ut av en sådan eld och vände om och avlägsnade sig, medan den förföljdes av en kanonslup och en peniche (Reds. anm.: mindre kanonbåt av flatbottnad typ). Ett ögonblick senare signalerade en kutter till de kringliggande fartygen att den var i fara, och knappt hade de nått fram förrän den sjönk och försvann. De försökte sedan hjälpa en annan kutter som också befann sig i stor fara.

Så slutade detta märkliga försök med dessa nya slags vapen. Man såg flera penicher trotsa en fregatt, gå till anfall mot den och uthärda dess eld, samt med de preussiska haubitsarna skicka mot den dessa ihåliga kulor som är så fruktansvärda för fartyg. Vi har endast en död och fem sårade. Inte ett enda fartyg lämnade sin position eller blev svårt skadat. Att fienden var den förste att upphöra med elden bevisar vår överlägsenhet, och att han lidit stora förluster och haverier.

Dagen därpå utmanades engelsmännen på nytt. Två fregatter, under skydd av två krigsfartyg, gjorde min av att åter vilja inleda strid, men de vände snart om, och man såg på deras illa tilltygade segel att de lidit haveri och att detta tvingade dem till reträtt.

Paris, den 31 Augusti. — För Havre och Calais hafwa Engelska Skepp å nyo börjat wisa sig, men de hålla sig på sådant afstånd, att de äro utom skotthåll för wåra Kust-Batterier. Öfwer den Sjödrabbning, som den 26 innewarande föreföll wid Boulogne, lemnar dagens Jurnal följande närmare underrättelse:

Från St. Omer den 27 Augusti. — I går blef fienden slagen af Boulognska Flottiljen. Regenten sjelf afsköt en mörsare och en 24 pundig kanon från ett af första Diwisions Batterier. Genom Hjeltens närwaro uppmuntrade, utlöpte en del af Flottan. Den gjorde front på Linie, och war på båda sidor af små skepp omgifwen. Då Engelsmännen, som hade 20 krigsskepp, hwaribland ett Linieskepp af 74 kanoner, hwilka utom skotthåll lågo för ankar, sågo denna manöwer, så läto de, en Fregatt, 4 Briggar och flere Kuttrar rycka fram, och genast börjades en häftig kanonad, hwari äfwen Batterierna och fästena deltogo. Klockan war 3 på eftermiddagen. Luften war klar, man såg folket på Engelska skeppen, och Engelska kusterne syntes wara helt nära. Stränderna woro uppfyllde af en mängd menniskor, ditlockade af Söndags sysslolösheten, af den wackra wäderleken, och det stora i detta skådespel. Tusendetals krigare åskådade äfwen denna strid, från lägret. Stränderna genljudade af Bombernas dunder, och kulorna hwinade i luften. I mitteln af denna skönt förskräckliga Scen, war Regenten, än på Batterierna, än på Hafwet i en liten Julle. Han genomfor Linien, uppmuntrade de tappre, och mitt ibland kulor som föllo kring honom, öfwersåg han deße skepp, hwilka han med så mycken fördel satte emot en fruktanswärd fiende, och beräknade resultatet af denna ärofulla dag. Efter 2:ne timmars oafbruten drabbning, sökte de illa handterade fiendtliga Kuttrarne och Briggarne att winna Sjön. Äfwen Fregatten, ehuru den Kommenderades af en Kapiten, som gaf prof af tapperhet, blef uttröttad

af en sådan eld, och wände om samt aflägsnade sig under det den förföljde en kanonslup och en Penick. Ett ögonblick derefter gaf en Kutter Signal åt de kringliggande skeppen, att han war i fara, och knapt woro deße inwid honom, så sönk han och förswann. De sökte sedan att hjelpa en annan kutter, som äfwen befann sig i stor fara. På sådant sätt slutades detta märkwärdiga försök, med deße nya slags wapen. Man såg flere Penicker trottsa en Fregatt, gå löst på den och uthärda deß eld, samt med de Preussiska Haubitzerne, sända till den samma, deße ihålige kulor, som äro för skeppen så fruktanswärde. Wi hafwa blott en död, och 5 sårade. Ej ett enda skepp lemnade sin ställning eller blef illa skadadt. Att fienden war den förste som inställde elden, bewisar wår öfwerlägsenhet, och att han lidit en stor förlust och Hawari. Dagen derpå utfordrade man åter Engelsmännen. Twänne Fregatter under skydd af 2:ne krigsskepp gjorde min att de åter wille börja en drabbning, men de wände snart om, och man såg på deras illa tilltygade Segel, att de lidit Hawari, och att detta nödgade dem till återtåg.