Tidningssida ur GÖTHEBORGS TIDNINGAR, 1804-07-27
GÖTHEBORGS TIDNINGAR • 1804-07-27

Napoleons kejsarkröning utsatt till den 9 november

1804Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1800 — Napoleonkrigens början · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Paris den 12 juli (via Holland). Den senaste utgåvan av Moniteuren återger det kejserliga dekretet av den 10 denna månad, enligt vilket den kejserliga kröningen och avläggandet av trohetseden har utsatts till den 9 november. Denna stora högtidlighet kommer att äga rum i Invaliddomens kyrka, i närvaro av kejsarinnan, prinsarna och prinsessorna samt de höga riksämbetsmännen. Efter kröningen tar kejsaren emot trohetseden från samtliga nationalgardesdeputationer och militärkårer på Marsfältet.

Greve Cobenzl har mottagit sitt nya kreditivbrev och väntas överlämna det till kejsaren vid en privat audiens. De ministrar som redan har presenterat sina nya kreditivbrev är: Hans Katolska Majestäts ambassadör amiral Gravina; herr Schimmelpenninck, Bataviska republikens ambassadör; markis Lucchesini, kunglig preussisk envoyé extraordinaire och befullmäktigad minister; baron von Dreyer, kunglig dansk minister; ärkekanslerns sändebud greve von Beust; det kurbayerska sändebudet herr Cetto; den kursachsiske greve von Bünau; den kurbadensiske baron von Dalberg; den kurwürttembergske baron von Steube; den kurhessiske herr von Mahlsburg; den liguriske herr Ferteri; den helvetiske herr von Maillardez; den hessen-darmstadtske baron von Pappenheim; den luccesiske herr Belluomini samt riksstädernas ministerresident herr Abel. Alla dessa mottogs med de särskilda hedersbetygelser som tillkommer deras ställning.

Kreditivbreven överensstämmer särskilt på den punkten att regeringarna uttryckt sin livligaste tillfredsställelse över att den stora franska nationens öde nu för alltid är förenat med deras kejsares.

Natten mellan den 9 och 10 avreste kejsaren till Boulogne. Den polske fursten Sapieha befinner sig för närvarande i Lyon.

Bakgrund

Napoleon Bonaparte utropades till fransmännens kejsare i maj 1804, sedan senaten och en folkomröstning bekräftat omvandlingen av den franska republiken till ett ärftligt kejsardöme. Kröningen, som i dekretet utsattes till den 9 november, kom i själva verket att äga rum först den 2 december 1804 i Notre-Dame-katedralen, där Napoleon i påven Pius VII:s närvaro själv satte kronan på sitt huvud.

Att Europas stater skickade nya kreditivbrev till sina sändebud var ett diplomatiskt erkännande av den nya kejsartiteln. Bland de nämnda diplomaterna märks amiral Gravina, Spaniens ambassadör som året därpå stupade som flottchef efter slaget vid Trafalgar, och Rutger Jan Schimmelpenninck, Bataviska republikens (Nederländernas) sändebud som senare blev landets rådspensionär. Markis Lucchesini företrädde Preussen, medan greve Cobenzl representerade Österrike.

Kejsarens resa till Boulogne hängde samman med det stora militärläger som Napoleon upprättat vid Engelska kanalen, där en invasionsarmé mot Storbritannien samlades. Moniteuren, som citeras i texten, var den franska statens officiella tidning och regimens främsta språkrör.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter