Greven av Lille protesterar mot Bonapartes kejsartitel

Paris, den 2 juli. — Dagens Moniteur återger vad tidningen kallar de egentliga formuleringarna i greven av Lilles märkliga protest mot allt som har hänt eller kan komma att hända sedan generalständernas sammanträde i Frankrike.

Greven av Lilles protest, daterad Warszawa den 6 juni 1804, lyder:

"När Bonaparte antog kejsartiteln och ville göra den ärftlig inom sin familj, satte han därmed sin stämpel på sitt maktövergrepp. Detta nya skede i en revolution, som från sin början alltid har fördömts och vars följder aldrig har erkänts, kan naturligtvis inte försvaga mina rättigheter. Men eftersom jag inför alla suveräner – vilkas rättigheter, liksom mina, har kränkts, och vilkas troner skakas av de farliga principer som senaten i Paris har lagt fram – bör redogöra för min hållning, och eftersom jag är skyldig att göra det inför Frankrike, min familj och min egen ära, skulle jag anse mig förråda den gemensamma saken om jag i detta läge teg.

Jag förklarar alltså – om det är nödvändigt att förnya min protest mot alla de olagliga handlingar som sedan generalständernas sammanträde i Frankrike har framkallat den fruktansvärda kris i vilken Frankrike och Europa befinner sig – inför alla suveräner, att jag, långt ifrån att erkänna den kejsartitel som Bonaparte har låtit sig tilldelas av en församling som själv saknar laglig existens, tvärtom protesterar mot densamma och mot alla de handlingar den kan ge upphov till."

Paris, den 2 Juli. — Följande äro, säger dagens Moniteur, egenteliga uttrycken i Grefwens af Lille sällsamma Protestation emot allt hwad som sig tilldragit eller tilldraga kan sedan Allmänna Ständernas sammanträde i Frankrike.

Grefwens af Lille Protestation. Warschau, den 6 Juni 1804.

"Då Bonaparte antog Kejsare Titeln, och wille göra den ärftelig innom sin Familj, påtryckte han i detsamma stämpeln på sin wåldkräktning. Detta nya uppträde af en Rewolution, hwilken från deß början alltid blifwit ogillad och hwars följder alldrig blifwit sanctionerade, kan wißerligen ej förswaga mina rättigheter. Men då jag, inför alla Suweräna, hwilkas rättigheter ej mindre än mina blifwit kränkte, och hwilkas Throner skakas genom de farliga grundsatser som af Senaten i Paris blifwit framstälde, bör göra redo för mitt förhållande, då jag är skyldig att göra det insör Frankrike, min Familj och min egen ära, så skulle jag, om jag wid detta tillfälle iakttog tystnad, tro mig förråda den gemensamma saken. Jag förklarar alltså — om det är nödigt att förnya min Protestation emot alla de olagliga akter, hwilka sedan allmänna Ständernas sammanträde i Frankrike, hafwa frambragt den förskräckliga kris i hwilken Frankrike och Europa sig befinna — inför alla Suweräna, att jag, långt ifrån att erkänna den Kejsare-Titel Bonaparte låtit tilldela sig af en Korps, hwilken till ock med sjelf saknar laglig existens, fast mera Protesterar emot densamma, och emot alla de Akter till hwilken den kan föranleda."