GÖTHEBORGS TIDNINGAR • 1804-07-13

Fler dog än föddes i Sankt Petersburg 1803

1804Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen▼

Regent

Gustav IV Adolf — kung sedan 1792

Sverige då

Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare

Epok

Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa

Samtidigt

Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804

Historisk karta över Europa — Europa 1800 — Napoleonkrigens början · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Sankt Petersburg den 19 juni. Under det gångna året 1803 föddes i Sankt Petersburg 3 636 pojkar och 3 287 flickor, sammanlagt 6 923 barn. Av dessa var 393 födda utom äktenskapet och 10 dödfödda.

Antalet avlidna uppgick till 4 578 män och 3 044 kvinnor, totalt 7 622 personer. Bland de avlidna fanns 36 personer som var över 90 år gamla och en som var över 100 år. Dödligheten var som högst i augusti och december, och som lägst i februari, september och april.

I den kejserliga heraldikens vapenbok har hittills 1 090 adliga familjer förts in, varav 51 är ryska furstesläkter.

Bakgrund

Sankt Petersburg var vid denna tid huvudstad i det ryska kejsardömet, grundad av Peter den store i början av 1700-talet. Staden växte snabbt och var ett av Europas viktigaste politiska och kulturella centrum. Ryssland styrdes vid tidpunkten av tsar Alexander I, som tillträtt tronen några år tidigare.

Denna typ av befolkningsstatistik – uppgifter om födda, döda och dödlighetens fördelning över året – var vanlig i tidens europeiska press. Statistiken speglar också tidens demografiska förhållanden: dödstalen översteg födelsetalen i staden, vilket var typiskt för stora städer där trångboddhet, sjukdomar och epidemier tog många liv. Städernas befolkningstillväxt upprätthölls i stället genom inflyttning från landsbygden. Den höga andelen barn födda utom äktenskapet noterades särskilt, eftersom detta var en socialt känslig fråga.

Den kejserliga heraldikens vapenbok som nämns i texten var ett officiellt register över den ryska adelns vapensköldar och släkter, upprättat på tsarens befallning i slutet av 1700-talet. Att 51 av de registrerade familjerna var furstesläkter visar den ryska högadelns särställning; fursteвärdigheten var den högsta adliga rangen i Ryssland. (Reds. anm.: Vissa detaljer i statistiken kan inte verifieras mot andra källor, men siffrorna motsvarar den typ av officiella uppgifter som ryska myndigheter publicerade vid denna tid.)

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter