Tidningssida ur LINKÖPINGSBLADET, 1804-07-11
LINKÖPINGSBLADET • 1804-07-11

Napoleon benådar åtta dödsdömda konspiratörer efter stor Parisrättegång

1804Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1800 — Napoleonkrigens början · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Utrikesnyheter

Paris den 25 juni. — Dagens nummer av tidningen Moniteur innehåller ett officiellt meddelande om ödet för de 47 personer som åtalats för sammansvärjningen.

Som bekant har kejsaren benådat åtta av de dödsdömda. Dessa är: Bouvet de Lozier, Roussillon, Rochelle, Armand Polignac, Charles d'Hozier, Charles de Rivière, Lajolais och Armand Gaillard. Kejsarens benådningsbrev har följande innehåll:

"Napoleon, med Guds nåde och genom rikets konstitution fransmännens kejsare, till presidenterna och ledamöterna av kriminaldomstolen i Paris.

Vårt hjärta är desto djupare berört av den nya komplott som smitts mot staten, eftersom två män som gjort fäderneslandet de största tjänster har deltagit i den. Genom er dom av den 10 juni har ni dömt en av de medskyldiga, Bouvet de Lozier, till döden. Hans brott är stort, men vi vill vid detta tillfälle låta honom känna verkningarna av den mildhet som vårt hjärta framför allt annat alltid har varit särskilt benäget till.

Efter ett hemligt rådslag i vårt palats Saint-Cloud den 21 juni har vi förklarat, och förklarar härmed, att vi benådar (Reds. anm.: namnen är utelämnade i originaltexten) från dödsstraffet, och att vi omvandlar nämnda straff till deportation, som ska pågå i fyra år, under vilken tid den dömde ska hållas fången på den plats som vi bestämmer.

Vi befaller och förordnar att detta brev, försett med rikssigillet, inom tre dagar efter att det meddelats vår generalprokurator, av honom ska överlämnas vid offentlig session, varefter de benådade ska kallas fram för att stående och med blottat huvud åhöra uppläsningen av det. Givet i vårt palats Saint-Cloud under rikssigillet, den 23 juni år 12.

Napoleon."

Bakgrund

Texten rör efterspelet till en av de mest uppmärksammade sammansvärjningarna mot Napoleon Bonaparte, ofta kallad Cadoudal-affären. Rojalistiska konspiratörer, med stöd från exilkretsar och brittiska intressen, planerade att störta Napoleon och återinsätta den bourbonska kungaätten på Frankrikes tron. Komplotten avslöjades och ledde till en omfattande rättegång i Paris med ett femtiotal åtalade.

Bland de inblandade fanns framträdande militärer och adelsmän. De "två män som gjort fäderneslandet de största tjänster" som brevet antyder syftar sannolikt på generalerna Jean-Charles Pichegru och Jean Victor Moreau, båda hjältar från revolutionskrigen, som drogs in i affären. Pichegru hittades död i sin cell under häktningstiden, medan Moreau tvingades i landsflykt. Huvudmannen, den bretonske rojalistledaren Georges Cadoudal, avrättades tillsammans med flera andra dömda.

De åtta som benådades i kejsarens brev — däribland Bouvet de Lozier, Armand de Polignac och Charles de Rivière — tillhörde i flera fall gamla adelssläkter, och benådningarna tillkom delvis efter påtryckningar från inflytelserika personer vid hovet. Dödsstraffen omvandlades till deportation och fängslande på plats som kejsaren själv bestämde.

Dateringen "år 12" hänvisar till den franska revolutionskalendern, som fortfarande var i officiellt bruk. Rättegången och benådningarna sammanföll med att Napoleon nyligen hade utropats till fransmännens kejsare, vilket förklarar brevets titulatur "med Guds nåde och genom rikets konstitution". Sammansvärjningen användes politiskt för att stärka argumenten för att göra Napoleons makt ärftlig — ett kejsardöme ansågs göra Frankrike mindre sårbart för attentat mot en enskild ledare.

Saint-Cloud, där benådningsbrevet utfärdades, var ett kungligt slott väster om Paris som Napoleon använde som residens och plats för regeringssammanträden. Moniteur (Le Moniteur universel) var regimens officiella tidning och huvudkanal för statliga kungörelser, vilket förklarar varför nyheten spreds därifrån till utländsk press.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter