Dikt varnar ynglingen för livets törnen

Den åldriges röst till ynglingen

Gå varsamt på livets blomsterstig; törnen finns bland nöjen och behag: glömmer du det ska du en dag finna dig missnöjd, sårad och bedragen.

Denna ungdom, som nu ler mot dig, smickrar dig; men njut den så, att du, när livets nymåne inte längre finns för dig, med samma lugn kan se dess nedan.

Fråga denne gamle, ädle man, som har prövat alla åldrars lycka, om han inte bland alla känslor fann minnet av de dygder han utövat som det ljuvaste.

Minns den rösten i njutningens stund: snart, ack snart är sommaren förbi – inget träd ger frukt vid dess slut, om det skövlades under blomningstiden.

Flickan visar sig vid femton år skön och förföriskt beväpnad med behag; låt dig tjusas då – men vet att varje kyss du får ger en möjlighet att bli bedragen.

När du nått den lyckliga tid då ditt hjärta väljer dig en maka, välj då så att du inte, enbart för flickans skönhet, säljer bort livets lugn och frihet.

(Dikten uppges vara skriven av en ung författare.)

Den åldriges röst till ynglingen. (*)

Warsamt gå på lifwets blomsterstig; törnet fins bland nöjet och behagen: glöm blott det och du skall finna dig en gång mißnöjd, sårad och bedragen.

Denna ungdom, som nu mot dig ler, smickrar dig; men njut den så, att, sedan lifwets ny för dig ej finnes mer, du med lika lugn kan se deß nedan.

Fråga denne gamle ädle man, som har alla åldrars sällhet pröfwat, om bland känslor han ej ljufwast fann minnet af de dygder som han öfwat.

Mins den röst i njutningens minut: snart! ack snart är sommaren förliden: intet träd ger frugter wid deß slut, som blef skjöfladt under blomningstiden.

Flickan wisar sig wid femton år skönt, förföriskt wäpnad med behagen; tjusas då; men wet hwar kyß du får ger en möjlighet att bli bedragen.

När du denna sälla tid har nått, att dit hjerta dig en maka wäljer, wälj så, att, för flickans skönhet blott, du ej lifwets lugn och frihet säljer.

(*) Af en ung författare.

[[FORTSÄTTER]]