ÅBO TIDNING • 1803-08-03

Akademiens kansler Wachtmeister på sällsynt besök i Åbo

1803Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1800 — Napoleonkrigens början · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Ända sedan Akademiens äldsta tid, då dess förste kansler, riksdrotsen greve Per Brahe den yngre, vid mitten av 1600-talet residerade på Åbo slott som generalguvernör i Finland och därmed ofta kunde leda Akademiens styrelse på plats, hade detta lärosäte – så avlägset från huvudstaden – i närmare hundra år saknat förmånen att få se någon av sina kanslerer. Först år 1775 gladde den dåvarande kanslern, hans excellens greve Ulric Scheffer, Akademien med sin närvaro, då han följde den numera avlidne kung Gustav III på dennes eriksgata genom Finland samma år.

Med desto större glädje och tillfredsställelse har Akademien nu tagit emot besök av sin nuvarande högste styresman, hans excellens greve C. Ad. Wachtmeister. Utan att något offentligt uppdrag tvingat honom att resa till Finland har han, enbart för Akademiens skull och för att på plats kunna lära känna och bättre vårda dess angelägenheter, hedrat Akademien med ett besök vars minne länge och tacksamt kommer att bevaras i Akademiens annaler.

Sedan hans excellens den 21 juni på kvällen anlänt sjövägen från Stockholm, uppvaktades han morgonen därpå av såväl den kungliga akademistaten som flera andra av stadens ämbetsmän. Klockan 11 på förmiddagen behagade han därefter framträda i Kungliga Akademiens övre lärosal, där de studerande ungdomarna presenterades för honom nationsvis. Han uppmuntrade dem i de mest välvilliga ordalag att även i fortsättningen, liksom hittills, visa både flit och ett anständigt uppförande.

När hans excellens sedan trädde in i akademikonsistoriets sessionsrum, uttryckte biskopen och prokanslern doktor J. Tengström i ett kort tal Akademiens livliga erkänsla och glädje över den sällsynta lycka som nu vederfarits den: att inom sina åldrade och förfallna murar få hylla en närvarande styresman som förvärvat sig så stor rätt till Akademiens kärlek och tacksamhet. Detta besvarades av hans excellens i de mest förbindliga ordalag.

(Fotnot i originalet: Även om Per Brahe inte formellt blev Akademiens kansler förrän år 1646, skötte han redan dessförinnan – medan han som landets generalguvernör residerade i Åbo – alla därtill hörande uppgifter ända från Akademiens grundande.)

Bakgrund

Kungliga Akademien i Åbo grundades 1640 och var det enda universitetet i den finska delen av det svenska riket. Lärosätet leddes formellt av en kansler, ett hedersuppdrag som innehades av någon av rikets högsta ämbetsmän och som i praktiken oftast sköttes på distans från Stockholm.

Per Brahe den yngre (1602–1680), riksdrots och två gånger generalguvernör över Finland, var den drivande kraften bakom akademiens tillkomst och blev dess förste kansler. Eftersom han residerade på Åbo slott kunde han personligen övervaka verksamheten – något som blev ett unikt undantag. Efter hans tid dröjde det, som artikeln påpekar, närmare hundra år innan en kansler åter besökte Åbo: greve Ulric Scheffer, som 1775 följde Gustav III på dennes resa genom Finland.

Jacob Tengström, som i artikeln framträder som biskop och prokansler, var en av tidens ledande kyrkliga och akademiska gestalter i Finland. Prokanslern var akademiens högste företrädare på plats och företrädde kanslern i dennes frånvaro. Artikelns beskrivning av akademiens 'föråldrade och bofälliga murar' speglar en verklig fråga vid denna tid: de gamla akademibyggnaderna i Åbo var i dåligt skick, och behovet av ett nytt akademihus diskuterades livligt innan ett sådant så småningom uppfördes.

Att en sittande kansler reste till Åbo enbart för akademiens skull, utan annat offentligt uppdrag, uppfattades därför som en stor hedersbetygelse och en nyhet värd att utförligt rapportera.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter