Tidningssida ur GÖTHEBORGS TIDNINGAR, 1802-10-14
GÖTHEBORGS TIDNINGAR • 1802-10-14

Bern kapitulerar – helvetiska regeringen tvingas lämna staden

1802Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen▼
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1800 — Napoleonkrigens början · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Bern den 23 september. Följande konvention har upprättats:

1) Från det ögonblick då denna konvention undertecknas ska vapenstillestånd råda mellan de helvetiska trupperna i Bern och dem som angripit staden.

2) 24 timmar efter undertecknandet ska de helvetiska trupperna överlämna staden.

3) Befälhavarna för de trupper som är beväpnade mot Bern förbinder sig att skaffa fram nödvändiga vagnar och hästar för regeringens, dess ämbetsmäns och deras familjers avresa, samt hästar för transport av regeringens egendom och 20 kanoner med tillhörande ammunition. Arkivet, tillhörigheter och andra papper som inte kan föras bort ska respekteras och stå under de avtalsslutandes garanti. Sjuka och sårade soldater på sjukhusen ska underhållas, vårdas, skötas och sändas till sina förband.

4) Befälhavarna för de trupper som är beväpnade mot Bern försäkrar den helvetiska regeringen fritt och obehindrat avtåg ända till gränsen mot kantonerna Vaud och Fribourg.

5) Om några medlemmar av regeringen eller övrig personal inte genast kan resa med de andra ska pass utfärdas åt dem så att de obehindrat kan följa efter. Om de vill lämna kvar sina familjer eller sin egendom ska allt respekteras.

6) Utländska makters ministrar i Helvetiska republiken, liksom deras egendom, står under folkrättens skydd. Befälhavarna för trupperna mot Bern ska respektera dem efter deras värdighet och lovar att ge dem allt stöd om de vill bege sig dit de finner mest fördelaktigt.

7) General Andermatt, trupperna under hans befäl och alla övriga detachement av helvetiska trupper omfattas av denna konvention och kan obehindrat förena sig med den helvetiska regering som lämnar Bern. Nödvändiga livsmedel, foder, hästar och forvagnar ska skaffas dem. Kurirer ska sändas till general Andermatt och alla övriga detachement av helvetiska trupper för att underrätta dem om denna konvention. Trupperna ska marschera kortaste vägen från staden och dagligen tillryggalägga minst 5 mil.

8) Alla övriga kolonner som är beväpnade mot regeringen omfattas likaledes av denna konvention.

9) Tills föreningen mellan de ovan nämnda detachementen har genomförts ska de trupper som är beväpnade mot den helvetiska regeringen inte beträda kantonerna Vauds och Fribourgs område, och inga fientligheter får utövas från någondera sidan.

10) Som säkerhet för denna överenskommelse ska, tills alla artiklar fastställts, två officerare av lika rang utväxlas.

11) De artiklar som behöver förklaras ska av kommissarier från båda sidor tolkas till de belägrades fördel.

Bern den 18 september 1802, klockan 8 på kvällen.

Gaudard, kommendant för de helvetiska trupperna. Emmanuel von Wattenwyl (Reds. anm.: i originalet stavat "Wattewille").

Bakgrund

Helvetiska republiken upprättades 1798 sedan franska revolutionsarmén invaderat Schweiz och ersatt det gamla edsförbundet med en centraliserad enhetsstat efter fransk modell. Styret var impopulärt i stora delar av landet, särskilt bland anhängare av den gamla kantonala självstyrelsen, de så kallade federalisterna.

När Napoleon Bonaparte sommaren 1802 drog tillbaka de franska trupperna från Schweiz bröt ett uppror ut mot den helvetiska regeringen, i historieskrivningen känt som Stecklikriget. De federalistiska upprorsstyrkorna, där bernaristokraten Emmanuel von Wattenwyl spelade en ledande roll, ryckte fram mot huvudstaden Bern och tvingade regeringen att kapitulera den 18 september 1802.

Konventionen som här återges reglerar kapitulationens villkor: vapenstillestånd, stadens överlämnande, regeringens fria avtåg mot kantonerna Vaud och Fribourg samt skydd för utländska diplomater och för general Andermatts helvetiska trupper. Regeringen flydde till Lausanne. Krisen fick sitt slut när Napoleon ingrep som medlare, vilket ledde fram till medlingsakten 1803 som återgav kantonerna stor självständighet inom en lösare förbundsstruktur.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter