Tidningssida ur ÅBO TIDNING, 1802-10-13
ÅBO TIDNING • 1802-10-13

Kejsarinnan Annas ispalats vid Nevas stränder

1802Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen▼
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1800 — Napoleonkrigens början · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Vid Nevas stränder lät kejsarinnan Anna år 1740 uppföra ett palats av is, som var tillhuggen i stora stycken, på samma sätt som man hugger sten. Byggnaden var 52 fot lång, 16 fot bred och 20 fot hög, och dess murar var 3 fot tjocka. I alla rum fanns bord, stolar och sängar – med ett ord, varenda möbel var av is. Framför palatset stod pyramider, statyer, två mörsare och sex sexpundiga kanoner, även de av is. En av dessa kanoner laddades med endast fyra uns krut och avfyrades. Kulan gick på 60 stegs avstånd igenom en två tum tjock bräda, och varken kanonen eller dess lavett, som också var av is, tog någon skada.

Palatset, som var upplyst nattetid, erbjöd det mest lysande skådespel. Kejsarinnan Anna höll där flera fester, och bland dem ett bröllop för furst Golitsyn, som hon hade gjort till sin hovnarr och tvingat att gifta sig med en flicka av låg härkomst, som straff för att han gått över till den katolska religionen. Brudparet fördes till palatset i en bur som bars av en elefant, och de åtföljdes av 400 personer, dels ridande på kameler, dels åkande i slädar dragna av svin, bockar, hundar och renar. De nygifta tvingades tillbringa natten i palatset, där man lät dem ligga i en säng av is.

Med denna besynnerliga byggnad – skapad av ett vidunderligt infall och lika förgänglig som detta – torde knappast något annat konstverk kunna jämföras. Men även slumpen kan frambringa något liknande. Polartrakternas isberg visar sig ofta i skepnader av slott och torn, av kyrkor med fönster, valvbågar och pelare, av krossade ruiner, förfallna murar och hela byar; och dessa naturens lekverk är, liksom ispalatset, jättelika men inte beständiga (Reds. anm.: originalets "waraktiga" kan även tolkas som "varaktiga"). I liten skala har följande exempel en viss likhet med ispalatset, bortsett från genomskinligheten. Det berättas av herr Acerbi i beskrivningen av hans resa genom Sverige, Finland och Lappland till Nordkap:

"Vintern 1799", skriver författaren med egna ord, "såg jag i Stockholm ett högst utomordentligt skådespel, vars like jag förmodligen aldrig mer kommer att uppleva. Ett sockerbruk på Södermalm fattade eld. På given signal, med skott ur grova kanoner, skyndade brandsprutorna till för att släcka elden. Vintern var sträng, och vattnet överallt i grannskapet hade frusit till en alns djup. Man var tvungen att hugga upp isen med yxor och hammare och hämta upp vattnet som ur …" (Reds. anm.: texten fortsätter i ett senare avsnitt.)

Bakgrund

Ispalatset i S:t Petersburg uppfördes vintern 1739–1740 på order av kejsarinnan Anna Ivanovna, som regerade Ryssland 1730–1740. Palatset byggdes av isblock från floden Neva och blev berömt i hela Europa som ett extravagant men grymt påhitt vid det ryska hovet.

Det omtalade bröllopet gällde furst Michail Golitsyn, en rysk adelsman som förnedrats till hovnarr sedan han konverterat till katolicismen. Han tvingades gifta sig med en kvinna av låg börd, och paret fick tillbringa bröllopsnatten i en issäng – en episod som ofta anförts som exempel på Annas hårdhänta och nyckfulla styre.

Giuseppe Acerbi, som citeras i texten, var en italiensk upptäcktsresande och författare. Hans reseskildring från färden genom Sverige, Finland och Lappland till Nordkap i slutet av 1700-talet blev vida läst i Europa och innehöll många iakttagelser om nordiskt liv, däribland den skildrade branden vid ett sockerbruk på Södermalm i Stockholm vintern 1799.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter