Tidningssida ur ÅBO TIDNING, 1802-10-06
ÅBO TIDNING • 1802-10-06

Kungen hyllar tjänstemän för potatisodling i Åbo län

1802Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen▼
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1800 — Napoleonkrigens början · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Åbo. Kungliga Finska Hushållningssällskapets sammankomst den 15 september utmärktes av en högtidlighet av nytt och eget slag.

Anledningen var följande nådiga skrivelse från Kungl. Maj:t:

Gustaf Adolph, med Guds nåde Sveriges, Götes och Vendes konung med flera titlar, arvinge till Danmark och Norge, hertig av Schleswig-Holstein med mera, hälsar trogna män, tjänare och undersåtar, samtliga ledamöter i Vårt Finska Hushållningssällskap.

Lagmannen Olof Wibelius, riddare av Nordstjärneorden, har – under den tid han enligt kungligt förordnande tjänstgjorde som vice landshövding över Åbo och Björneborgs län – i underdånighet rapporterat följande:

Sekreteraren Herman Mjödh har, på lagmannens uppmaning och å landshövdingeämbetets vägnar, med stor outtröttlighet, nit och driftighet verkställt den kungliga förordningen om potatisodling och dess utvidgande i Houtskärs kapellförsamling i Korpo socken i Åbo län. Tack vare honom kunde 153 hushåll i våras börja odla potatis, som Mjödh genom verksamma och kloka åtgärder skaffat åt kapellborna utan någon kostnad för det allmänna.

Kronobefallningsmannen och länsmannen And. Forsström har, tillsammans med kapellanen magister Fr. Dickman, främjat potatisodlingen i Kyrkosunds skärgård i Kimito socken, där omkring 60 hemmansbrukare, som aldrig tidigare odlat potatis, förmåtts gräva upp och bereda jord för odlingen.

Vice pastorn magister C. H. Forssman i Bjärnå – en socken som förra hösten drabbades av så svår missväxt att de flesta inte ens fick tillbaka utsädet – har undervisat sockenborna om hur islandslav och renlav kan användas som föda, och lärt dem att samla in och tillreda denna växt till mat. Han har också sökt och fått ett räntefritt penninglån av sällskapet, för vilket lin och ull köpts in och delats ut till fattiga arbetsföra för bearbetning, så att de genom spånad och vävning kunnat tjäna ett tillskott över vintern. Av sina ringa inkomster har han understött de fattiga, med särskild ömhet och omtanke skaffat behövande borgensmän så att de kunnat få lån från kronomagasinen, med stort nit satt igång potatisodlingen och på förmånliga villkor skaffat potatis från Nylands och Tavastehus län.

(Reds. anm.: Texten fortsätter i ett senare avsnitt som inte finns med här.)

Bakgrund

Finska Hushållningssällskapet med säte i Åbo var en sammanslutning som arbetade för att förbättra jordbruk och hushållning i Finland, som vid denna tid var en del av det svenska riket. Sällskapet spelade en central roll i att sprida nya grödor och odlingsmetoder, inte minst potatisen, som ännu var en relativt ny växt i landets kosthåll.

Potatisodlingen uppmuntrades aktivt av kronan eftersom den sågs som ett skydd mot hungersnöd. Återkommande missväxtår, som det som nämns i Bjärnå socken, kunde slå ut hela skördar av spannmål, och potatisen gav säkrare avkastning i kärva klimat. Även nödföda som islandslav och renlav lärdes ut som överlevnadsresurs under svältår.

Skrivelsen kommer från kung Gustaf IV Adolf, som här offentligt berömmer lokala ämbetsmän och präster – bland dem lagmannen Olof Wibelius, sekreteraren Herman Mjödh och vice pastorn C. H. Forssman – för deras insatser. Prästerskapet och kronans lokala tjänstemän var statens viktigaste redskap för att nå ut med reformer till allmogen, och kungligt erkännande av detta slag var både en belöning och ett sätt att uppmuntra andra till liknande insatser.

De omnämnda orterna – Houtskär, Korpo, Kimito och Bjärnå – ligger i Åbolands skärgård och kustbygd i sydvästra Finland, områden med små jordbruk där nya försörjningsmöjligheter var särskilt välkomna.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter