Paris den 7 september. Fregatten Mutine, som anlänt till Marseille, har från Alger fört med sig den goda nyheten att dejen helt har ödmjukat sig. Till förste konsulns adjutant sade han: "Jag önskar ingenting högre än Bonapartes vänskap, och för att vinna den är jag beredd att offra allt."
Han har nu frigivit inte bara alla franska, utan även alla italienska och liguriska slavar.
Dito, den 7 September. — Den till Marseille inträffade Fregatten Mutine, har ifrån Algier öfwerbragt den gynsamma underrättelsen, att Deyen sig alldeles fö ödmjukat. Till Förste Konsulens Adjutant sade han: ”Jag önskar ingenting högre än Banapartes wänskap, till winnande hwaraf jag will allt uppoffra.” Han har nu frigifwit icke allenast alla Franska, utan äfwen alla Italienska och Liguriska slafwar.
Alger var vid denna tid centrum för en av de så kallade Barbareskstaterna i Nordafrika, som formellt lydde under Osmanska riket men i praktiken styrdes självständigt av en dej. Staterna levde till stor del på kaperi: deras korsarer kapade europeiska handelsfartyg och förslavade besättningar och passagerare, som sedan kunde friköpas mot lösensummor.
Europeiska stater betalade ofta tribut för att skydda sin sjöfart, men Napoleon Bonaparte, som förste konsul i Frankrike, valde en hårdare linje och pressade dejen med hot om militära repressalier.
Att dejen frigav även italienska och liguriska slavar hängde samman med att norra Italien stod under franskt inflytande – den Liguriska republiken kring Genua var en fransk lydstat. Barbareskstaternas kaperiverksamhet upphörde dock inte helt förrän Frankrike erövrade Alger 1830.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›
‹ Fler gamla nyheter