Tidningssida ur GÖTHEBORGS TIDNINGAR, 1802-09-21
GÖTHEBORGS TIDNINGAR • 1802-09-21

Bonaparte hotar Alger – dejen friger alla slavar

1802Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1800 — Napoleonkrigens början · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Paris den 3 september. Konflikten med dejen av Alger har fått en lycklig lösning. Bonaparte skickade en officer ur sin livvakt till dejen med ett dundrande brev, där han förklarade att han aldrig låter någon tvinga pengar av sig – vad han ger, ger han frivilligt. I samma brev krävde han fullständig upprättelse, alla slavars frigivning och straff för den kapten som hade förgripit sig på en fransk sjöofficer.

Bonaparte använde bland annat detta uttryck: "Mamlukerna har skymfat den franska flaggan och jag har utrotat dem; på samma sätt ska även algerierna utrotas om de längre vågar trotsa den franska flaggan. Jag står redo med 100 000 man för att tukta er."

Dejen tog emot livvaktsofficeren på det mest hedersamma sätt och förklarade att han för evigt vördar Bonaparte, och att han – trots att Bonaparte lovat honom en miljon – ska nöja sig med vad Bonaparte finner för gott att ge honom. Alla fångar försattes genast i frihet på platsen, och den kapten som förgripit sig på den franske officeren halshöggs omedelbart. Dejen ville låta ytterligare huvuden falla, men den franske konsuln nöjde sig med detta enda.

Den 6 september. General Lannes har nu på förste konsulns befallning arresterats i Orléans för sitt uppträdande i Lissabon. (Reds. anm.: Originalets formulering "för sit wälförhållande" är tvetydig; troligen avses hans agerande som fransk representant i Lissabon.)

Bakgrund

Under Napoleon Bonapartes tid som förste konsul var relationerna mellan Frankrike och de nordafrikanska barbareskstaterna spända. Alger styrdes av en dej, en militär härskare formellt underordnad Osmanska riket, och statens ekonomi byggde till stor del på kaperi mot europeisk sjöfart samt på tributer som europeiska stater betalade för att skydda sina fartyg. Konflikter kring skymfad flagg, tillfångatagna sjömän och krav på penninggåvor var återkommande.

Bonapartes hänvisning till mamlukerna syftar på hans egyptiska fälttåg 1798–1801, då franska styrkor besegrade mamlukernas kavalleri i bland annat slaget vid pyramiderna. Genom att åberopa denna seger ville han understryka att hotet mot Alger var allvarligt menat. Att dejen gav vika – frigav fångar och lät avrätta en egen kapten – visar hur starkt Frankrikes militära anseende vägde efter fälttågen i Europa och Egypten.

General Jean Lannes, en av Bonapartes närmaste vapenbröder och senare marskalk av Frankrike, tjänstgjorde vid denna tid som fransk minister i Lissabon, där hans hårdföra uppträdande och affärer väckte kontroverser. Uppgiften om en arrestering i Orléans bör läsas med försiktighet; tidens tidningsnotiser byggde ofta på rykten och vidarebefordrade utländska rapporter utan möjlighet till kontroll.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter