Tidningssida ur ÅBO TIDNING, 1802-08-04
ÅBO TIDNING • 1802-08-04

Doktorsfråga om vaccination vid promotion i Åbo

1802Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1800 — Napoleonkrigens början · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Doktorsfråga, framställd vid promotionen i Åbo den 14 juni 1802, i närvaro av Deras Kungliga Majestäter, kungen och drottningen.

Mina herrar!

Läkekonsten har länge haft rätten att stifta lag, både för dem som styr och dem som lyder. Att den inte alltid har blivit åtlydd har den gemensamt med alla andra lagstiftare. Dess hälsosamma bud har ofta glömts bort eller överträtts, tills de egna krämporna eller andras olycka hunnit övertyga om budens nödvändighet, och med ångerns bittra känsla eller det varnande exemplets nyttiga lärdom fört den obetänksamme tillbaka till klokare föresatser. Vetenskapens utövare har emellertid åtnjutit skydd, uppmuntran och belöningar; och ni, mina herrar, går i dag för att ta emot den högsta belöning som vetenskapen själv har att erbjuda. Men utöver det värde den i sig själv äger, har ovanliga omständigheter förenat sig för att förhöja dess glans. En kung, som mitt i de mest omfattande och krävande omsorgerna om sitt ärvda rikes lycka, sträcker en faderlig omvårdnad och uppmärksamhet till all slags förtjänst – som skapar, uppsöker och hedrar den; och en drottning, som vid hans sida lättat styrelsens bördor, tryggat tronföljden och genom sina dygder, sitt behag och sin kärlek till det vackra, nyttiga och sanna vunnit alla sina undersåtars fria beundran och tillgivenhet – de gör med sin närvaro i dag den högtid lysande och dyrbar som hälsans gud har berett åt er. Men ännu dröjer er belöning, och alla närvarande kräver, i fäderneslandets namn, ännu ett bevis på era kunskaper och en garanti för sitt förtroende. Ni ska besvara en fråga, och jag har fått i uppdrag att lägga fram den för er.

Bland de ämnen av mångfaldig olikhet och viktig praktisk tillämpning, som vår vetenskaps odlare ännu inte hunnit utreda fullständigt, finns ett som nu i fyra år sysselsatt hela Europas uppmärksamhet: jag menar den så kallade vaccinationen, eller de engelska kopporna, som för all tid ska göra Jenners namn odödligt. Hans upptäckt har delat ödet med många andra nyttiga förslag: att i början mötas av motsägelser, mindre av det nyttiga tvivel som inte bifaller förrän det har prövat, än av fördomarna, avunden och egennyttan, som med sofismens eller åtlöjets vapen strider för det gamla – för att det är gammalt eller för att det gynnar dem. Men sanningen har utkrävt sin rätt och segrat. (Reds. anm.: Texten är avbruten här och fortsätter i ett senare nummer.)

Bakgrund

Doktorspromotioner var stora akademiska högtider där nya doktorer efter avslutade studier högtidligen mottog sina insignier. Vid promotionen i Åbo den 14 juni 1802 närvarade kung Gustav IV Adolf och drottning Fredrika, vilket gav ceremonin extra glans. Åbo var vid denna tid Finlands lärdomscentrum och dess universitet, Kungliga Akademien i Åbo, hörde till det svenska riket – Finland var en del av Sverige fram till 1809.

Den så kallade doktorsfrågan var ett retoriskt inslag där promotor ställde en lärd fråga som de nya doktorerna skulle besvara som ett sista prov på sina kunskaper. Ämnet som valdes var högaktuellt: den engelske läkaren Edward Jenner hade 1796 visat att inympning med kokoppor – därav ordet vaccination, från latinets vacca, ko – gav skydd mot smittkoppor, en av tidens dödligaste sjukdomar.

Jenners metod publicerades 1798 och spreds snabbt över Europa, men mötte också hårt motstånd från skeptiker, konkurrerande läkare och företrädare för den äldre metoden variolisation, där patienter ympades med riktig smittkoppssmitta. Talet speglar denna strid mellan den nya vetenskapen och det etablerade, och redan några år senare skulle vaccinationen bli allmänt accepterad; i Sverige infördes obligatorisk smittkoppsvaccination 1816.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter