Tidningssida ur LINKÖPINGSBLADET, 1801-09-23
LINKÖPINGSBLADET • 1801-09-23

Rövare plundrar ny hospodar på väg till Jassy

1801Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1800 — Napoleonkrigens början · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Konstantinopel, den 15 augusti. — Ryktet om att Alexandria intagits var ogrundat; åtminstone har det ännu inte bekräftats av någon officiell engelsk depesch. Uppgiften från Smyrna, att general Menou förklarat sig villig att ge upp Alexandria efter sex veckor om han inom den tiden inte fick någon undsättning från Frankrike, är också mindre tillförlitlig.

Den 2 denna månad avreste den nye hospodaren i Moldavien, prins Suzzo, med hela sin familj och ett talrikt följe härifrån till Jassy, under eskort av janitsjarer. Under vägen stötte han på ett stort beväpnat rövarband, som tog ifrån honom alla hans värdesaker till ett värde av mer än 100 000 piaster, och som höll kvar honom och hans familj tills de blivit utlösta med en ännu större summa. Porten har nu skickat en ansenlig truppavdelning mot dessa rövare.

Man försäkrar att en stor förändring inom kort sker i vår regering. Det sägs att kaimakamen, reis effendin och till och med den främste mannen näst sultanen, storvesiren, ska få efterträdare. Mellan kapudan pashan och storvesiren ska stor oenighet råda.

Porten sysselsätter sig nu med åtgärder för en ny förvaltning i Kairo och de egyptiska provinserna. Till officerarna vid den turkisk-engelska armén skickas en mängd gåvor: förutom diamanter även ur, värjor med mera, samt 170 sobelpälsar, var och en värd mellan 2 000 och 5 000 piaster. Från Egypten har ett par fartyg med kaffe och ris anlänt hit. För övrigt är landets läge ännu inte sådant att handeln där kan bedrivas fritt.

Bakgrund

Osmanska riket var vid denna tid indraget i kriget om Egypten, dit Napoleon Bonaparte fört en fransk armé 1798. Efter Bonapartes hemresa övertog general Jacques-François Menou befälet, och 1801 pressades fransmännen tillbaka av en förenad brittisk-osmansk styrka. Alexandria, den sista franska stödjepunkten, kapitulerade i slutet av augusti 1801 — nyheten hade dock ännu inte hunnit bekräftas i Konstantinopel.

Furstendömena Moldavien och Valakiet styrdes av hospodarer, kristna furstar som sultanen utsåg, oftast greker ur de så kallade fanariotfamiljerna, dit släkten Soutzos (Suzzo) hörde. Vägarna på Balkan var vid denna tid osäkra och plundrande band, ofta avhoppade soldater, utgjorde ett allvarligt problem som Höga porten hade svårt att bemästra.

"Porten" var den gängse benämningen på den osmanska regeringen. Storvesiren var sultanens främste minister, reis effendin ungefär utrikesminister och kapudan pashan flottans överbefälhavare; täta ministerbyten och rivalitet mellan dignitärerna hörde till det politiska livet i Konstantinopel.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter