Kongressen i Lunéville blir, om den kommer att hållas – och i synnerhet om England genom att ett stillestånd avtalas till sjöss kommer att delta – mycket viktig. Den väntas också bli välbesökt, eftersom man där troligen kommer att lägga fram den så viktiga frågan om folkrätten, för att den ska avgöras och erkännas som allmän lag av alla europeiska makter.
LINKÖPINGSBLADET • 1800-10-15
Kongressen i Lunéville kan avgöra folkrättens framtid
1800▼
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Congreßen i Luneville, om den kommer at hållas, och i synnerhet, om Ängland deruti, genom Stilleståndets beramande til sjös, kommer at deltaga, blifwer ganska wigtig, samt äfwen som man tror ganska talrik, emedan man torde derstädes, til alla Europeiska Magters afgörande och erkännande såsom almän Lag, framlägga den så wigtiga frågan om Folkrätten.
Bakgrund
Fredskongressen i Lunéville var tänkt som en uppgörelse mellan Frankrike och Österrike efter de franska segrarna i kriget mot den andra koalitionen. Förhoppningen att även Storbritannien skulle delta, genom ett vapenstillestånd till sjöss, infriades dock inte – England fortsatte kriget och slöt först senare en separat fred med Frankrike i Amiens.
Frågan om folkrätten, särskilt neutrala staters rättigheter till sjöss, var vid denna tid ytterst aktuell. Storbritanniens hårdhänta kontroll av neutral sjöfart ledde till att bland andra Sverige, Danmark, Ryssland och Preussen bildade ett väpnat neutralitetsförbund för att hävda principen om fri handel för neutrala fartyg.
Freden som till slut slöts i Lunéville blev i praktiken en bilateral uppgörelse mellan Frankrike och Österrike snarare än den stora europeiska rättskongress som här förutspåddes.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›
‹ Fler gamla nyheter