Tidningssida ur ÅBO TIDNING, 1800-10-04
ÅBO TIDNING • 1800-10-04

Pastoral idyll av Choræus insänd från Savolax

1800Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen▼
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1800 — Napoleonkrigens början · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Idyll

Till melodin av den finska runosången "Tule neitonen minullen" (ungefär: "Kom, flicka, till mig").

Herden:

Skogsgud! Unna mig att finna en ömmare herdinna – en som inte flyr mig när jag närmar mig för att svalkas i samma skugga, som inte lockar bort sin hjord från mig när jag plockar löv åt henne, och som inte rycker undan sin hand när min ömhet trycker den.

Herdinnan:

Skogsgud! Unna en herdinna att finna en trogen herde – en som inte glatt springer omkring på fältet medan hon sitter tårögd hemma, som inte förtjust binder kransar av blommor som inte hon har plockat, och som inte hänryckt spelar flöjt fastän hennes stämma saknas i samklangen.

Skogsguden:

O, varför flyr ni så varandra, ni som är födda att vandra tillsammans? Dela ömt varandras öden, dela troget till och med döden. Dygden ska skydda er glädje, glädjen ska krydda era måltider, och sorgen ska aldrig hitta till den plats där er ömhet reste sitt tjäll.

Choræus

(Insänd från Savolax.)

Bakgrund

Dikten är signerad Choræus, vilket med stor sannolikhet syftar på Michael Choræus (1774–1806), en finlandssvensk skald och präst som var en av sin tids mest uppskattade tillfällighetsdiktare i det svenska riket, dit Finland då hörde. Han verkade bland annat i Åbo och senare i Stockholm, och hans diktning präglades ofta av en mild, känslosam ton i tidens förromantiska smak.

Herdediktningen, eller pastoralen, var en populär genre under 1700-talet. Den skildrade en idealiserad lantlig värld med herdar, herdinnor och naturgudomligheter, och användes ofta för att uttrycka kärlek och dygd i stiliserad form. Här för en skogsgud samman de två älskande och välsignar deras förening – ett klassiskt pastoralt motiv.

Intressant är kopplingen till finsk folkdiktning: dikten anges vara skriven till melodin av en finsk runosång, "Tule neitonen minullen". Runosången var den traditionella finska folkliga sångformen, samma tradition som senare låg till grund för nationaleposet Kalevala. Att en svenskspråkig dikt sätts till en finsk folkmelodi vittnar om ett tidigt intresse för finsk folkkultur bland den bildade klassen. Savolax, varifrån dikten insänts, är ett landskap i östra Finland som var känt för sin levande runosångstradition.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter