Tidningssida ur LINKÖPINGSBLADET, 1800-09-24
LINKÖPINGSBLADET • 1800-09-24

Kejsaren avreser till armén sedan vapenvilan sagts upp

1800Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1800 — Napoleonkrigens början · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Wien den 6 september. — Fyra dagar hade förflutit efter den franske kurirens ankomst utan att man märkt någon annan rörelse i krigsangelägenheterna än att ilbud till hovet överlämnade bekräftelse på att vapenvilan sagts upp från fransk sida, från Tyrolens gränser till floden Main. Kurirer sändes genast till arméerna vid Donau, i Tyrolen och i Italien.

Generalen greve Bellegarde fick order att omedelbart resa till högkvarteret i Verona, och några timmar senare fick man veta att kejsaren beslutat att bege sig till Donauarmén, åtföljd av sin bror ärkehertig Johan, som vid 19 års ålder är kunglig ungersk general. Förberedelserna för kejsarens avresa gjordes med sådan skyndsamhet att Hans Majestät redan i dag har avrest härifrån till armén. Man kan lätt föreställa sig vilken sensation allt detta väckte hos allmänheten, som hade väntat sig något helt annat.

Order har redan gått till Ungern om att verkställa det allmänna uppbåd som organiserades 1797. Det försäkras dock att kejsaren i stället för detta har begärt 60 000 man infanteri och kavalleri, som ska underhållas på Hans Majestäts bekostnad.

Man talar även om att upprätta en allmän lantstorm i samtliga arvländer, med början i Böhmen.

Alla krigsrustningar pågår nu i fördubblad takt; alla landsvägar till arméerna i Tyskland och Italien är fyllda av trupper och transporter.

Bakgrund

Rapporten skildrar upptrappningen inför nya strider mellan det habsburgska kejsardömet och det revolutionära Frankrike under koalitionskrigen. En vapenvila mellan parterna hade rått, men när Frankrike sade upp den längs hela fronten, från Tyrolen till floden Main, tvingades Wien mobilisera på nytt.

Greve Heinrich von Bellegarde var en av Österrikes ledande fältherrar och sändes till högkvarteret i Verona, vilket visar att både den italienska och den tyska krigsskådeplatsen berördes. Ärkehertig Johan, kejsarens yngre bror, var trots sin ungdom general och fick snart en framträdande roll i krigföringen.

Det allmänna uppbådet i Ungern, den så kallade insurrektionen, var en traditionell form av adelsmobilisering som organiserats 1797. Att kejsaren i stället begärde 60 000 reguljära soldater speglar att sådana uppbåd ansågs mindre effektiva mot Frankrikes moderna massarméer. Planerna på en lantstorm i arvländerna, med början i Böhmen, pekar mot samma strävan att mobilisera hela samhället för kriget.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter