Tidningssida ur GÖTHEBORGS TIDNINGAR, 1800-09-23
GÖTHEBORGS TIDNINGAR • 1800-09-23

Kejsaren reser till armén sedan Frankrike brutit stilleståndet

1800Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1800 — Napoleonkrigens början · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Wien den 6 september. Vår hovtidning innehåller idag följande viktiga kungörelse:

"Hans kejserliga, kungliga och apostoliska majestät, som är väl medveten om och djupt berörd av alla ett krigs svårigheter, förklarar offentligt att han hittills aldrig har underlåtit eller vägrat att samtycka till en värdig och varaktig fred, som samtidigt skulle skydda alla hans kungariken och provinser samt alla hans undersåtar. Han har ända till idag haft samma avsikt oförändrad och vidtagit alla de åtgärder för att uppnå detta mål som en förnuftig regent bör vidta, och som en regent som bekymrar sig om sitt och sina undersåtars väl kan göra.

Trots detta har den franska regeringen, mot all förmodan och utan minsta grundade orsak, brutit och sagt upp det stillestånd som ingåtts i denna ädla avsikt. Även om man, med hänvisning till den franska regeringens ofta upprepade försäkringar om fredliga avsikter, ännu skulle kunna hoppas att det nya utbrottet av fientligheter skulle kunna lösas i godo, har hans majestät beslutat att i egen hög person, tillsammans med sin bror hertig Johan, bege sig till sin armé i Tyskland – för att ge såväl sina trogna undersåtar som hela Europa ett osvikligt bevis på att deras väl, skydd och försvar ligger honom närmast om hjärtat.

Hans majestät förblir för övrigt fast besluten att med största tillfredsställelse ta emot alla fredsförslag och villkor, så länge de är rimliga, och längtar innerligt efter att snart kunna befria sina trogna undersåtar från krigets hittills oundvikliga svårigheter."

Tidigt i morse klockan sex anträdde kejsaren, i sällskap med ärkehertig Johan, resan till armén. Hela torget vid hovet och alla gator var fyllda av människor som följde monarken med sina lyckönskningar. Greve von Lehrbach och generaladjutanten greve von Lambert ingår i det kejserliga sällskapet. Av allt att döma ska även baron von Thugut bege sig till det kejserliga högkvarteret tillsammans med några sekreterare.

Kejsaren tog ett ömt farväl av hela den här församlade kejserliga familjen och tog i förrgår emot nattvarden i hovkapellet. Det var den 3 denna månad som den sista statskonferensen hölls om ett hårt franskt ultimatum, som förklarades oantagbart; ett annat ultimatum utarbetades och kejsarens resa till armén beslutades.

Bakgrund

Kungörelsen speglar en dramatisk vändpunkt i kriget mellan det habsburgska Österrike och det revolutionära Frankrike under det så kallade andra koalitionskriget. Efter svåra österrikiska motgångar på slagfältet hade ett stillestånd ingåtts, men förhandlingarna om en varaktig fred strandade när Frankrike ställde krav som Wien fann oacceptabla.

Kejsaren som omtalas är Frans II, den siste tysk-romerske kejsaren, som här väljer det ovanliga steget att personligen resa till armén i Tyskland tillsammans med sin yngre bror ärkehertig Johan. Ärkehertigen fick kort därefter ett betydande militärt befäl trots sin ungdom och bristande erfarenhet.

Baron Franz von Thugut, som nämns i texten, var Österrikes ledande utrikespolitiker och drivande bakom den hårda linjen mot Frankrike. Hans motstånd mot eftergifter gjorde honom omstridd, och han tvingades bort från makten sedan kriget slutat i österrikiskt nederlag.

Kungörelsens betonade fredsvilja var ett typiskt propagandagrepp: genom att skylla krigsutbrottet på motståndaren sökte hovet legitimera de nya fientligheterna inför både undersåtar och utländska makter. Det svenska pressintresset för nyheten visar hur nära de europeiska stormaktskonflikterna följdes även i Norden, dit nyheterna nådde med flera veckors fördröjning via kurirpost.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter