Kejsaren reser till armén sedan Frankrike brutit stilleståndet

Wien den 6 september. Vår hovtidning innehåller idag följande viktiga kungörelse:

"Hans kejserliga, kungliga och apostoliska majestät, som är väl medveten om och djupt berörd av alla ett krigs svårigheter, förklarar offentligt att han hittills aldrig har underlåtit eller vägrat att samtycka till en värdig och varaktig fred, som samtidigt skulle skydda alla hans kungariken och provinser samt alla hans undersåtar. Han har ända till idag haft samma avsikt oförändrad och vidtagit alla de åtgärder för att uppnå detta mål som en förnuftig regent bör vidta, och som en regent som bekymrar sig om sitt och sina undersåtars väl kan göra.

Trots detta har den franska regeringen, mot all förmodan och utan minsta grundade orsak, brutit och sagt upp det stillestånd som ingåtts i denna ädla avsikt. Även om man, med hänvisning till den franska regeringens ofta upprepade försäkringar om fredliga avsikter, ännu skulle kunna hoppas att det nya utbrottet av fientligheter skulle kunna lösas i godo, har hans majestät beslutat att i egen hög person, tillsammans med sin bror hertig Johan, bege sig till sin armé i Tyskland – för att ge såväl sina trogna undersåtar som hela Europa ett osvikligt bevis på att deras väl, skydd och försvar ligger honom närmast om hjärtat.

Hans majestät förblir för övrigt fast besluten att med största tillfredsställelse ta emot alla fredsförslag och villkor, så länge de är rimliga, och längtar innerligt efter att snart kunna befria sina trogna undersåtar från krigets hittills oundvikliga svårigheter."

Tidigt i morse klockan sex anträdde kejsaren, i sällskap med ärkehertig Johan, resan till armén. Hela torget vid hovet och alla gator var fyllda av människor som följde monarken med sina lyckönskningar. Greve von Lehrbach och generaladjutanten greve von Lambert ingår i det kejserliga sällskapet. Av allt att döma ska även baron von Thugut bege sig till det kejserliga högkvarteret tillsammans med några sekreterare.

Kejsaren tog ett ömt farväl av hela den här församlade kejserliga familjen och tog i förrgår emot nattvarden i hovkapellet. Det var den 3 denna månad som den sista statskonferensen hölls om ett hårt franskt ultimatum, som förklarades oantagbart; ett annat ultimatum utarbetades och kejsarens resa till armén beslutades.

Wien d. 6 Sept. Wår Hof-Tidning innehåller i dag följande wigtiga kungörelse: "Hans Kejserl. Kongl. Apostol. Maj:t, så wäl öwertygad som på det högsta rörd af alla et krigs swårigheter, förklarar offenteligen, at han hittils aldrig underlåtit eller undandragit sig at samtycka til en anständig och waraktig samt med detsamma til en för alla Hans Maj:ts Konungariken och Provincer jämte alla sina Undersåtare skyddande Fred; och at han äfwen ända til i dag haft samma upsåt oförändradt samt tagit alla de mått och steg til detta ändamåls winnande, som en förnuftig bort taga och en om sit och sina Undersåtares wäl bekymrad och omtänkt Regent kunnat göra. Detta oaktadt har dock Franska Regeringen emot all möjelig förmodan och utan den minsta grundade ordsak brutit och upsagt det i denna ädla afsigt gjorda och beslutade Stilleståndet. Anskönt man ännu, enligt alla af Franska Regeringen så ofta förnyade försäkringar om fredligt sinne och tänkesätt, skulle kunna förmoda och hoppas, at det nya utbrottet af nya fiendteligheter i godo skulle blifwa bilagdt; så har dock Hans Maj:t resolverat sig, at, för at lemna så wäl sina trogna Undersåtare som ock hela Europa et oswikeligt bewis på den fast grundade sanningen, at deras wäl samt skydd och förswar ligger honom närmast om hjertat, begifwa sig i egen hög Person i sällskap med sin Bror Hertig Johan, til sin Armee uti Tyskland. Hans Maj:t förblifwer i öfrigt fast och oförändradt resolverad, at med högsta förnöjelse mottaga alla Fredsförslag och wilkor, då de äro billiga och längtar på det högsta, at snart komma i det stånd, at han kunde befria sina trogna Undersåtare från de hittils oundwikeliga krigsswårigheterna." — I dag bittida kl. 6 har äfwen Kejsaren, i sällskap med Erkehertig Johan, anträdt resan til Armeen. Hela Hof-platsen och alla gator woro upfylda med människor, som beledsagade Monarchen med sina lyckönskningar. Grefwe von Lehrbach och General-Adjutanten Grefwe von Lambert äro uti Kejserliga Sällskapet. Efter alt utseende skal äfwen Baron von Thugut begifwa sig til Kejserliga Hufwudqwarteret i sällskap med några Secreterare. Kejsaren tog af hela den här församlade Kejserliga Familien et det ömmaste afsked och åtnjöt i förrgår den heliga Nattwarden uti Hof-Capellet. — Det war d. 3 dennes som sista Stats-Conferencen hölts öfwer et hårdt Franskt Ultimatum, som förklarades för oantageligt, och et annat Ultimatum blef upgjordt samt Kejsarens resa til Armeen beslutad.