Tidningssida ur ÅBO TIDNING, 1800-09-20
ÅBO TIDNING • 1800-09-20

Skaldebrev hyllar professor Tengström och ber om hjälp

1800Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1800 — Napoleonkrigens början · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Skaldebrev till herr professor doktor Tengström, i juni månad 1800.

Nej, ädle man, bli inte stött! Jag sårar inte med granna pilar den förtjänst som, trött på lagrar, vilar i blygsamhetens skugga.

Jag är inte sänd från snillets gud för att tacka dig för alla de gånger du klätt dygden i känslans sånger och sanningen i smakens skrud. Han känner inte min stilla lycka, han känner inte mitt ringa namn, som glömskan snart ska rycka ur ryktets famn, likt ett förvissnat strå.

Jag kommer inte från nyttans hov, där Gustav Adolf från tronen, öm om sitt folk och religionen, har sett din förtjänst och uttalat ditt lov. Jag kommer inte heller för att väcka minnet av den fest där du gav liv åt patriotens ädla möda och åt vännens muntra tidsfördriv. Jag vet att en här av minnen vågat sig över havets böljor, minnen som ännu likt änglar följer dig och som ska följa dig i graven.

Jag kommer från min egen dal, där jag tillbringar min sommardag och, nöjd i min skugga, vårdar det glada hoppets unga planta. Där ritar jag ibland, som tidsfördriv, några tavlor åt dem som inte grymt förebrår mitt hjärta för min hands fel.

Jag kommer för att be om din hjälp, då jag bör teckna en tavla som, lyckligt tecknad, säkert blir min högsta vinst och min enda ära.

Det är en far som rörd återvänder från bullret till sitt lugn, till goda barn, en trogen maka, till hyddans ro och åkerns skörd. Med solen träder han in i sitt tjäll och sprider dubbel tjusning där, och allra först gläder han den lilla flickan (Reds. anm.: originalets "fiskan" är troligen ett tryckfel för "flickan") som ännu är ensam vaken. Med kyssar väcker han sin maka, som just då i drömmen ser hur hennes man ber om räddning och sträcker handen upp ur djupet.

Bakgrund

Jacob Tengström (1755–1832) var professor i teologi vid Kungliga Akademien i Åbo och en av det svenska rikets mest inflytelserika lärde i Finland. Han var även verksam som skald och kulturpersonlighet, och blev senare Finlands förste ärkebiskop. Att han i dikten omtalas som uppmärksammad av kungen själv – Gustav IV Adolf, som regerade Sverige vid denna tid – vittnar om hans höga anseende.

Skaldebrevet, en versepistel riktad till en namngiven person, var en populär litterär genre under 1700-talet och det tidiga 1800-talet. Tidningar publicerade ofta sådana dikter, där avsändaren med retoriska blygsamhetsfraser hyllade mottagaren och samtidigt visade sin egen poetiska förmåga.

Diktens avslutande bildvärld – fadern som återvänder från stadens buller till hustru, barn och lantlig ro – ansluter till tidens idealisering av det enkla familjelivet och naturen, ett vanligt tema i den gustavianska epokens diktning. Finland var vid denna tid en del av det svenska riket, och Åbo dess akademiska och kyrkliga centrum.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter