Tidningssida ur ÅBO TIDNING, 1800-09-06
ÅBO TIDNING • 1800-09-06

Kemibornas rykte som sluga handelsmän och trollkarlar

1800Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1800 — Napoleonkrigens början · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Resebeskrivning över Finland – Kemi socken.

Den socken som ligger närmast Torneå på den finska sidan är Kemi. Invånarna där beskylls för en viss illmarighet, som de framför allt sägs utöva på sina resor i Tavastland, där de bedriver landsbygdshandel, främst med lax och skinnvaror som de byter mot lin, humle med mera. Deras utseende tycks bekräfta denna beskyllning, men deras slughet verkar inte vara av det slag man ser hos svagare varelser – djur som människor – som vanligen ersätter bristande styrka med list. Kemibornas listighet är förenad med en viss styrka och djärvhet, vilket gör deras slughet desto mer fruktad.

Själv mötte jag dock inget annat än hövlighet och tjänstvillighet från dem, och jag hade all anledning att se dem som ett manligt och rådigt folk. Men i södra Finland, särskilt i Tavastland, märkte jag efterhand här och där en stor rädsla för dessa norrbottningar, och jag hörde åtskilliga anekdoter om deras skälmstycken. På väggen i en gästgivargård i Tavastskogen fann jag till och med en teckning som föreställde en Kemibo i sin lappmudd (fårskinnspäls av samiskt snitt), vänligt omfamnad av djävulen i full mundering.

Nordfinnen fruktas överlag av de sydligare finnarna som en trollkarl, och Kemibon vet att utnyttja denna vidskepelse både för sitt nöjes skull och för egen vinning. Han åtar sig till exempel att bota hustrurs ofruktsamhet, vilket sker genom en magisk behandling i bastun som sällan misslyckas. Denna vidskepliga lättrogenhet är utan tvivel orsaken till det förakt med vilket norrbottningen betraktar invånarna i södra Finland, framför allt tavastlänningarna. Ordet Hämäläinen (tavastlänning på finska) är i hela norra Österbotten synonymt med dumbom, och det finska ordspråket mennä Hämälään (fara till Hämälä), som betyder att bli en narr, lär ha sitt ursprung ur samma källa, enligt en anmärkning av min finske reskamrat, som gjorde mig sällskap till Kemi prästgård.

Detta pastorat var förr mycket vidsträckt, och namnet Kemi betecknar i våra gamla handlingar en stor del av norra Österbotten med den underlydande Lappmarken.

Bakgrund

Kemi socken låg vid Bottenvikens norra kust, strax söder om handelsstaden Torneå, i det som då var svenska rikets norra Österbotten. Området var glest befolkat och dess ekonomi byggde på laxfiske i Kemi älv, skinnhandel och byteshandel med de sydligare landskapen, framför allt Tavastland i det inre av Finland.

Resebeskrivningar av detta slag var en populär genre i tidens press, där bildade resenärer skildrade avlägsna landsändars natur, näringar och folklynne. Skildringen speglar samtidens etnografiska intresse men också de fördomar som frodades mellan olika landskap: nordfinnar tillskrevs trolldomskunskap, en föreställning med rötter i äldre folktro där norr förknippades med magi och samisk schamanism.

De språkliga iakttagelserna, som att Hämäläinen användes nedsättande i norr, illustrerar de regionala motsättningar och skämtsamma öknamn som länge präglade förhållandet mellan finska landskap. Kemi pastorat omfattade i äldre tid ett enormt område, inklusive Kemi lappmark, som sträckte sig långt upp mot dagens finska Lappland.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter