GÖTHEBORGS TIDNINGAR • 1800-09-02

Engelsk flotta ankrar vid Helsingör – Danmark rustar

1800Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen▼

Regent

Gustav IV Adolf — kung sedan 1792

Sverige då

Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare

Epok

Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa

Samtidigt

Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804

Historisk karta över Europa — Europa 1800 — Napoleonkrigens början · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Köpenhamn den 23 augusti. Den engelska flottan, som vid förra postdagen rapporterades ha synts vid inloppet till Öresund, har nu ankommit till redden utanför Helsingör. Den består av följande fartyg: flaggskeppet Monarch med 74 kanoner, Ardent, Polyphemus och Veteran med 64, Glatton med 54, Isis och Romney med 50, Andromeda med 32, Wagtsamkeit (Reds. anm.: troligen avses ett fartyg med annat namn, möjligen felstavat i originalet) och Victory med 24, samt Martin med 16 kanoner. Därutöver finns nio mindre fartyg, luggare och kuttrar. Sju små fartyg som hör till denna eskader har lämnats kvar i Kattegatt.

Om flottans egentliga avsikt och destination vet man ännu ingenting med säkerhet. De försvarsåtgärder som har beordrats här fortsätter emellertid med oavbruten aktivitet. Flera detachement ur artilleriet, tillsammans med en del av det danska livregemente som ligger i garnison här, har skickats upp till Kronborg, och flera husarposteringar placeras ut längs kusterna. Även i Helsingör sätts allt i bästa försvarsberedskap.

Bakgrund

Under de europeiska stormaktskonflikterna i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet hamnade Danmark, som ville hålla sig neutralt, upprepade gånger i konflikt med Storbritannien. Striden gällde framför allt rätten att visitera neutrala handelsfartyg: britterna ville kontrollera att neutral sjöfart inte förde krigskontraband till Frankrike, medan Danmark och andra neutrala stater hävdade sin rätt att segla fritt, ofta under örlogseskort.

Dessa spänningar ledde vid flera tillfällen till att brittiska flottstyrkor sändes till Öresund för att sätta press på Köpenhamn. Sundet var en av Europas viktigaste sjöfartsleder, och den som kontrollerade passagen mellan Kattegatt och Östersjön hade ett avgörande strategiskt övertag.

Kronborg, fästningen vid Helsingör, vaktade den smalaste delen av Öresund och var navet i det danska kustförsvaret. Att artilleri och trupper ur garnisonen i Köpenhamn drogs upp till Kronborg, och att husarposteringar sattes ut längs kusterna, visar hur allvarligt den danska regeringen bedömde hotet från den brittiska eskadern – även om dess exakta avsikter, som artikeln påpekar, ännu var okända.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter