Franska krigsfångar frigivna efter hjälteinsats vid brand

Wien den 23 juli. Vid den stora eldsvådan i Pressburg bidrog de 180 franska krigsfångar som fanns i staden så kraftfullt till att släcka elden och rädda den stora kasernen vid floden, att kejsaren inte bara skänkt dem 1 000 gulden utan också gett dem friheten åter.

När lantständerna i Tyrolen nyligen anmodades av kejsaren att, med anledning av fiendens framryckning, organisera det allmänna folkuppbådet, förklarade de rakt ut att denna utväg vore fullkomligt omöjlig med tanke på landets utarmade tillstånd efter det långa kriget.

Under rubriken Frankrike berättar hovtidningen att general Berthier i den officiella Paristidningen låtit publicera en utförlig beskrivning av slaget vid Marengo, som är anmärkningsvärd inte bara i historiskt avseende utan också för sin hederlighet och sanningsenlighet: han erkänner att de båda stridande arméerna ömsesidigt beundrade varandras hjältemodiga tapperhet, att slaget är ett av de största som utkämpats detta århundrade, och att det blev så avgörande till Frankrikes fördel endast därför att den av striden ytterst utmattade franska armén mot slutet fick understöd av två hela infanteridivisioner under generalerna Desaix och Monnier, som dittills inte deltagit i bataljen. Hovtidningen avslutar: "Så slutade detta märkliga slag, vars like i den italienska historien inte kan uppvisas, åtminstone inte sedan slaget vid Pavia 1525, då Frankrikes kung Frans I blev besegrad och tillfångatagen."

Hovtidningen återger också de prisfrågor rörande konster och vetenskaper som Nationalinstitutet i Paris utlyst mot belöning. Fredsryktena fortsätter, även om försiktigheten bjuder att samtidigt fortsätta krigsrustningarna med allt allvar.

Wien den 23 Julii. Wid den stora eldswådan i Presburg hafwa de där befintlige 180 Franske Krigsfångar så eftertryckeligen bidragit at dämpa elden och at rädda den stora Casernen wid strömen, at Kejsaren icke allenast skänkt dem 1000 Gulden, utan ock tillika gifwit dem sin frihet åter. — Då Land-Ständerne i Tirol blefwo af Kejsaren nyligen anmodade at, i anseende til Fiendens påträngande, organisera den almänna Landstormen, hafwa de rent af förklarat: "at denna utwäg wore i anseende til Landets, genom det långa kriget, utblottade tilstånd, aldeles omöjelig." — Under Artikeln Frankrike, berättar "Håf tidningen: "General Berthier har i Parisiske officielle Tidningen låtit införa en omständelig beskrif"ning om slagtningen wid Marengo, som icke allenast i historiskt afseende, utan ock för sin beskedlighet "och sanfärdighet är märkwärdig, i det han ärkänner at bägge de stridande Armeerne ömsesides beundrat "hwarsannans hjeltemodiga tapperhet; at denne slagtning är en af de största som i detta Seculum före"fallit, och at den endast af den orsaken blef så afgörande til Frankrikes förmån, at deß af striden i hög"sta måtto utmattade Armee feck understöd, mot slutet, af 2 hela Divisioner Infanteri, Generalerne De"saix och Monniers, som dittintils icke i bataillen deltagit" — hwarefter slutligen i Håfstidningen säges: "Så ändade sig denna märkwärdige slagtning, hwars like uti Italienske historien icke kan upwisas, åt"minstone icke sedan slagtningen wid Pavia 1525, då Konungen af Frankrike Frans I blef slagen och "fången." — Håfstidningen införer ock de Prisfrågor, som National-Institutet i Paris, emot belöning, utgifwit, rörande Konster och Wetenskaper. — Fredsrygtena fortfara, churu försigtigheten bjuder at under det samma fortsätta krigsrustningarne med alt alfware.