ÅBO TIDNING • 1800-07-26

Hyllningsdikt till fru Lenngren, en av de nio

1800Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen▼

Regent

Gustav IV Adolf — kung sedan 1792

Sverige då

Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare

Epok

Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa

Samtidigt

Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804

Historisk karta över Europa — Europa 1800 — Napoleonkrigens början · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Den onämnda bilden.

I graciernas rum, på agatkaminen, fann Apollo en bild, knappt synlig genom sin slöja; men snillets gud kände genast igen Bettis mor på minen.

Hans glädje väckte allas känslor, och själva Juno log åt dessa blyga drag, där skälmen gömde sig bland godhetens behag.

Men namnet saknades – och gracierna räckte, alla tre på en gång, ur sitt sömnadsarbete en nål åt minnets gud, som skrev på bildens rand:

Fru L. –: först en huslig kvinna, mån om att i dödligheten finna livet lyckligt; sedan nämnd i odödligheten – inte som en av de aderton, men som en av de nio.

Bakgrund

Dikten är en hyllning till en kvinnlig författare som endast kallas "Fru L.", men ledtrådarna pekar tydligt mot Anna Maria Lenngren (1754–1817), en av den gustavianska tidens mest uppskattade skalder. Uttrycket "Bettis mor" anspelar på hennes berömda dikt "Några ord till min kära dotter, ifall jag hade någon", där den fiktiva dottern Betti tilltalas.

Lenngren publicerade sina dikter anonymt i Stockholms Posten, som utgavs av hennes make Carl Peter Lenngren tillsammans med Johan Henric Kellgren. Trots att hennes identitet var en offentlig hemlighet framträdde hon aldrig under eget namn, vilket diktens titel "Den onämnda bilden" spelar på.

Slutraderna innehåller diktens poäng: som kvinna kunde Fru L. inte bli en av "de aderton", det vill säga ledamöterna i Svenska Akademien, som grundades av Gustav III 1786 och länge var stängd för kvinnor. I stället räknas hon till "de nio" – de nio muserna i den grekiska mytologin, konsternas och diktkonstens gudinnor. Även diktens övriga mytologiska figurer hör hemma i antiken: Apollo är diktkonstens gud, gracierna behagets gudinnor och Juno gudarnas drottning.

Dikten hör till en genre av tillfällesdiktning och hyllningsverser som var vanlig i tidens press, där lärda anspelningar på antik mytologi användes för att smickra samtida kulturpersonligheter.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter