Österrikiska trupper omgrupperar i Piemont – Kléber återtar Kairo

Wien den 30 mars. — Dagens hovberättelse meddelar, utifrån en rapport från general Melas daterad Nice den 18 maj: General Melas har låtit de kejserliga trupper som redan stod i Piemont, under general Kaim, samlas vid en lämplig punkt för att kunna möta general Berthier. Berthier var på frammarsch genom Wallis (Reds. anm.: dagens kanton Valais i Schweiz) mot Aosta och hotade att bryta in i Piemont. Melas har överlåtit befälet vid floden Var till general Elsnitz och själv begett sig därifrån med de trupper som kunde undvaras till Piemont och Turin.

Den franska garnisonen i det erövrade citadellet vid Savona bestod av en general, 49 officerare och 998 meniga. Man tog även 140 kanoner, varav hälften av metall. På platsen fann man dessutom ett rikt förråd av krut samt 100 000 patroner.

General Kray rapporterar från Ulm den 25: Fienden gjorde den 24 ett häftigt anfall mot Starays kår, men general Ginlay föll honom i ryggen och i flanken. Vid detta skingrades den 54:e halvbrigaden, och det 8:e ridande jägarregementet förlorade 300 man och hästar.

Lustslottet Schönbrunn inreds nu för att ta emot drottningen av Neapel. Hon ska ha ett följe på 100 personer.

Konstantinopel den 13 maj. — Underrättelsen om att kriget åter brutit ut i Egypten har för många, och i synnerhet för handelsståndet, varit mycket obehaglig. Köpmännen hade redan inlett flera handelsspekulationer rörande detta land, som betraktas som Turkiets spannmålsbod och med vilket all handel varit helt avbruten i mer än 18 månader.

Man vet nu att den fortsatta blockaden av Alexandrias hamn varit den främsta orsaken till att general Kléber åter gripit till vapen. Han vände sig först till storvesiren, men denne fick av Sir Sidney Smith beskedet att Smith i sina senaste depescher fått order att på eget ansvar fortsätta blockaden av Alexandria på det strängaste och inte släppa ut någon fransman ur Egypten. Med anledning av detta slog Kléber, som bekant, storvesiren, och fransmännen är nu åter i besittning av den egyptiska huvudstaden Kairo.

En mängd skepp som var befraktade till Kairo och Alexandria har nu åter blivit lossade. De fartyg som var hyrda för att föra fransmännen bort från Egypten har av Porten (Reds. anm.: den osmanska regeringen) fått en mindre skadeersättning.

Wien, den 30 Mars. — Dagens Hofberättelse förmäler, utur en Rapport ifrån General Melas, daterad Nizza den 18 Maji: "At General Melas låtit de uti Piemont redan stående Kejserliga Troppar, under Gen. Kaim, til en tjenlig punct sammandragas, för at sätta sig emot Gen. Berthier, som genom Walliserland war i antågande emot Aosta och hotade med et inbrott i Piemont; at han til Gen. Elsnitz öfwerlåtit befälet wid Warfloden, samt sjelf begifwit sig derifrån med de Troppar som kunde umbäras til Piemont och Turin; Franska Garnisonen i det eröfrade Citadellet wid Savona bestod af 1 General, 49 Officerare och 998 Gemene; 140 Stycken erhöllos äfwen; hälften deref war af metall. Äfwen fant man derstädes et rikt förråd Krut samt 100 tusen Patroner."

General Kray inberättar ifrån Ulm, under den 25: "At fienden, den 24, gjordt et häftigt anfall å Starrayska Corpsen, men at Gen. Ginlay fallit honom i ryggen och i flanken, hwarwid 54:de Halfbrigaden blifwit förskingrad och 8:de ridande JägeriRegementet förlorat 300 Man och Hästar."

LustSlottet Schönbrun inredes nu at emottaga Drottningen af Neapel. Hon skal hafwa et Medfölje af 100 personer.

Constantinopel, den 13 Maji. — Underrättelsen om Krigets utbristande ånyo i Egypten, har för något hwar, men i synnerhet för Handelsståndet, warit ganska oangenäm, helst Köpmännen häde redan ingått i åtskilliga Handelsspeculationer rörande detta Land, som är at anse för Turkiets Spannemålsbod och med hwilket al handel warit i mer än 18 månader aldeles afbruten. Man wet nu, at det fortfarande blockerandet af Alexandrias hamn, warit förnämsta orsaken hwarföre General Kleber ånyo gripit til wapen. Han wände sig förut til StorViziren, som likwäl af Sir Sidney Smith fick den förklaring, at denne uti sina sista Depecher erhållit de ordres, at, wid egen answarighet, på det strängaste fortsätta blockaden af Alexandria, och ei släppa någon Fransos ur Egypten. Härupå slog Kleber, som bekant är, StorViziren, och Fransoserne äro nu åter i besittning af Egyptiska Hufwudstaden Cairo.

En myckenhet Skep, som woro befraktade åt Cairo och Alexandria, hafwa nu åter blifwit utlastade; de Fartyg som woro hyrda at afföra Fransoserne ifrån Egypten, hafwa af Porten erhållit någon liten skadeersättning.