Constantinopel, den 10 Mars

Konstantinopel, 10 mars

Storvesirens ankomst till Egypten och landets befrielse från fransmännen har väckt stor glädje bland folket både här och på andra håll. Händelsen har firats med livliga festligheter på gatorna.

Nu beger sig Osman Pascha mot Egypten med 12 linjeskepp, 5 fregatter och 5 kanonbåtar. Dessutom skickas en betydande truppstyrka.

Eftersom sultanens befäl är tydligt, har trupperna följt hans order och är nu samlade för att skapa ordning i landet och återställa stabiliteten. (Reds. anm.: Vissa avsnitt i originalet är otydliga.)

Rapporter kommer från flera platser om att städer som tidigare stått under fransk kontroll nu har återtagits och en ny förvaltning inrättas. Befolkningen verkar välkomna förändringarna, samtidigt som vissa kvarvarande franska trupper väntas lämna området inom kort.

Övergången har inneburit att militära förråd tagits tillbaka, bland annat 106 kanoner, 1000 musköter och över en miljon patroner. Alla franska fångar har samlats in och förts bort. Det rapporteras även om stora hälsningar och firanden till följd av dessa framgångar, och relationen till Frankrike diskuteras nu vidare nationellt.

Constantinopel, den 10 Mars.

Stor-Vesirens ankomst till Egypten och landets befrielse från Fransmännen har, ide elenast bland folket både här om där, våckt den lifligaste glädje, utan haf, och genom åtskilliga högliseligheter firats på gatorna. Medåren berefer sig Osman Pascha för ohrörswed med 12 Hisleri, 5 fregatter och 5 kanonbarkasser til Egypten, och dessutom dirändes en ganska, umgsträck troppstyrka åfsken. Då Sultanöiden är begrepp, så sinnlen ånda Sandé Tropparn it fiådan sinnle sindeden damän siw forsku sinni ni ådels uteft\nft, öch al samtles of dem nu måga om minslod framgångar vor för Regierinch förbliudit at alf arg hetabinka urrigheiseren artikel föne presentemene på öch denna kredi remmen, at Landetropvare äro nås ide til ordningå fersallfån ålanda och ie de of arahna elt de nya der simmende indrnfluhtingårs absle. Beyerer de oranger fastan Wurandors Michanim ide försterlerkand stadn fibsen utroddes stå förra altide bertaladeb, det Ortten åter wli alsedle c aftraffla och införån et helt annan och sin orgälfillingesong förekomat Offrarenne, om inför fransska friberan wihja förwaren lätt puffe yaysamatta finnes för Steelrnes blifva beroende. Det der at mot denjor innemore åd åf der lodande gyfta öm enldige Fortdre Eorcernes Seeid efter at deot forde so åennu mjulhem mbdfa, at dewyser byn ug ordning i annlen. Undrr fet olilotret hann ehju tingr ena men kinni sym in broda y Engla miy an ähure fnimul. En alfonsum og anringosdider innan; som fvoren fisset jäftat befriele skeelingen landegpp äsngvoren jom en dannanskzejdedeassod som et tod sön tile nedom kom til Qodisinaddtr, men erbkdeberide de fie dresjestly, fov hi minstat, öhl de blandökerk behèrde; sir in Rümiläin börjat fulltroppar ömlundr říour odl hinnsati controversir , samb, soffm presenthuz gim ohörs stärkå Jahrhundertov. Tunder vanze bergantmfet bahrra bir arsa hedböžna des Anidringc mes héö rcimkseinzama łibdrav sig. Not érfral ensheföt Milzirarne safte derentod wiansfor met Regering. Qyrhetan på siftemet forprar fühsiguä ö deri så hämsalé tropprørno gésifftliga Überforrletgrer. Den melson Størö Seeer ft Genshali Klao ber thnen Sonventionerr om Septucns urumöönde, bersir af or rmiän elshan khinals ven den mreitir, et off y får fröär, sådom äs stil refrenfanger förållit föassm 106 pounderberg harersjövwornf llonen, 1000 synnengng dhe- an një million pritäter, o's3 Culinen tager deremed ut ahiran alla komyounera fonsfrere Fransfa Spannasarkan och capiçne francês ffibedw alle fäñge Fransfer wli inforten. torn andpe hällsingrar fikibls fre alt rot. se crime mmotá afggetgt adirigke framdörfets framädonna o & hans tillängarmikartsbgst ramanoma ws kl dquanget \fo pombor för a: sifuechftid ivìaa till Franfke.