Frankrike föreslår fred, engelska flottan blockerar hamnar

Köpenhamn, 5 april. Från Kiel rapporteras den 17 mars att när det gäller förbudet mot spannmålsutförsel från de danska hamnarna har ett undantag gjorts för de turkiska, så att tråd och korn får exporteras därifrån.

Hamburg, 5 april. Det påstås att ett stort förslag från franskt håll har lagts fram i fredsförhandlingarna, där fransmännen skulle gå med på att lämna Italien, Tyskland, Sjönam (Reds. anm.: ort osäker) och Schweiz. Frankrike skulle få återse Holland och Österrike inskränkas i omfattning, samt med stöd kunna hålla kvar de vänstra delarna av Rhen och Belgien. Om detta förslag avvisas eller accepteras beror på samtalen. Ett brev från Paris skriver: ”Vi vill helst undvika strid med England, men om situationen inte förändras kan första engelska angreppet mot London tvinga Frankrike att återuppta de diplomatiska förbindelserna på allvar.” Marseille blockeras nu av engelsmännen. Två engelska fregatter ligger utanför Cap Stouvine, en mil bort, och utmanade tre välkända fartyg där.

Berlin, 8 april. Alla de bekräftelser som bland annat Dagbladet och andra tidigare nämnt om att fursten Gumnam ska ha avsatts är grundlösa. Senaste underrättelser från 22 mars talar för att han fortfarande är i sitt ämbete och arbetar som vanligt.

Frankfurt, 5 april. Det råder spänd väntan bland de ansvariga inför tronskiftet, men fransmännen i området har inte visat någon fientlighet och verkar dra sig tillbaka. I Italien har general Noolomaisen (Reds. anm.: namn osäkert) fört formationen framåt, och man försöker nu förhandla fram en överenskommelse om flera punkter. Vid Jutan Csagsburgs (Reds. anm.: plats osäker) befästningar råder fortfarande oroligheter.

Kjøbenhavn, d. 5 April. Fra Kielan skrives d. d. 17 Marts, at hvad Förbudet om Spannemåls utførslen ifrån de Nyske hamnarne angår, är i anseende til de türkiske der undantag gjordt, at Troder och Korn derifrån får útf öras.

Hamb., d. 5 April. Man påstàr at et stort Töck skulle à Fransén sidan wara som fredsvikler föreläggat, at Fransosere ejusja lemna Italiæn, Tyskland, Sjemann och Schweitz; återse Holland och Österrike omfångsäsa samt endrä påhålla venstra Rheinftranden och Belgien, imedän de samma öste behåflt sig härmed eller lystnat til froide, haf War man juh al fata som bestämma. — Et bref, ifrån Pris säger: ”Wij hafwe wält, ingeh det honom star mot Fri Engelskan, men som jästra linnes förbeslä, at war först Engelska frar på de nel London brälke Fransön Deposche mar myrket stedliga bar fusira.— warana ördes baelsens friga.“ Marseille blockeras nu af Engelsmännerne. 2 Engelska Fregatter barja isa fasion wid. Cap Stouvine, e miló förpån, och utfordra 3 det befamdta terpp.

Berlin, d. 8 April. Alla de bekräftelser, som dels genos. Dagbladet og des modowpar ofanomt at Furste Gumnam aflöis, äre ogoundae. Stadslig mørare horf à d. 22 Marts leifte han amu og wax til halar nakan alldereg aferstwaf.

Strankfurt d. 5. April. Bedste wag hos framlimno tránkeskifte, wavrsid Fransfornerne i bårona hath nago förolel;emen falam thirfinit tillbakadre. Jnf Italiorn haf Herrlige Cheneralens agnomad den Noolomaisen fordearmé fogsataden ess, och unum ärfa de förståvetjöra en på allo au linessé punctér folía höjusö, Jutan Csagsburgs firfure man dijum em rebodsep.