UPSALA TIDNING • 1800-04-19

Norrköping, den 9 April

1800Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1800 — Napoleonkrigens början · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Norrköping, 9 april.

Den 7 april avlade rikets ständer sin tro- och lojalitetsed, efter att kungen genom ett offentligt tillkännagivande kallat dem till detta.

Hyllningsakten ägde rum på Tyska Torget. Under en baldakin, över vilken den svenska flaggan vajade, stod kungens tron på en upphöjd plats.

Klockan 10 gick rikets ständer till de platser som tilldelats dem. Först kom adelsståndet, lett av sin talman. Därefter borgarståndet, som företräddes av rådmannautskottet från Stockholm eftersom talmannen var frånvarande på grund av sjukdom. Prästeståndet leddes av ärkebiskopen. Ridderskapet och adelns föredrag hölls av lantmarskalken, som bar den stora strophimlerdräkten och åtföljdes av två häradshövdingar.

Hennes Majestät Drottningen och hennes följe anlände strax före kungen.

När riksmarskalken informerat kungen om att rikets ständer var samlade...

Bakgrund

Rikets ständer var Sveriges fyra stånd – adel, präster, borgare och bönder – som tillsammans utgjorde det högsta beslutande organet i landet när riksdagen var samlad. Ceremonin då ständerna svor tro- och lojalitetsed markerade deras formella lojalitet mot kungen, vilket var viktigt för att bekräfta kungens legitimitet och säkra nationell sammanhållning.

Norrköping fungerade vid vissa tillfällen som plats för riksmöten när situationen i huvudstaden ansågs osäker eller olämplig. Tyska Torget var en central plats i staden, och arrangemanget med särskild tron och svensk fana underströk hyllningens högtidliga och ceremoniella karaktär.

De nämnda titlarna – bland annat riksmarskalk, talman, lantmarskalk och häradshövdingar – syftade på ledande ämbetsmän inom riksdagen och adeln. Drottningens närvaro tillsammans med sitt följe förstärkte det monarkiska inslaget vid ceremonin. Händelsen utspelade sig i en tid av politisk förändring och markerade kungens relationsbyggande med rikets representanter.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter