UPSALA TIDNING • 1800-04-10

För at genast kunna ytfrea den fridiga Glädje och Sällhet, trogna Undersåtare

1800Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1800 — Napoleonkrigens början · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

För att omedelbart kunna visa den glädje och lycka som trogna undersåtar känner vid varje framsteg för vårt kungahus och dess ställning på den svenska tronen, samlades borgerskapet i Uppsala. Efter att de fått ta del av Hans Majestäts nådiga beslut från 24 mars om en allmän tacksägelse, samt efter att ha mottagit besked om deras majestäters, kungens och drottningens, högtidliga kröningsakt, beslutade de att samla in en ansenlig summa gåvor till stadens fattiga.

Detta uttryck för borgerskapets lojalitet och brinnande iver för konungen och landet följdes också upp med vidare firanden. Den 3 april ordnades ännu en högtidlighet, där slottet och borgens torn firades med 64 kanonskott. Tre kvarter ringde samtidigt med stadens stora klocka för att samla folket till gemenskap och tacksamhet, därifrån man även såg firandet från domkyrkans torn under jubel och röksignaler. (Reds. anm.: Stavningen och vissa namn i originaltexten är osäkra.)

Bakgrund

Borgerskapet i Uppsala bestod av stadens välställda invånare, framförallt handelsmän och hantverkare, som ofta deltog i offentliga firanden och religiösa tillställningar. Att visa lojalitet för kungahuset genom högtider var ett sätt att stärka banden mellan statsmakten och undersåtarna, särskilt i en tid när monarkin hade stor makt och symbolvärde.

Kröningen av en kung och drottning var betydelsefull och firades nationellt. I städer med viktiga institutioner, som Uppsala med sitt slott och sin domkyrka, tog man till storslagna arrangemang. Samling kring insamlingar för de fattiga var ett vanligt sätt att visa samhörighet och solidaritet i samhället vid stora högtider.

Händelsen utspelar sig i samband med en ny kunglig kröning, vilket innebar förstärkt status för kungamakten och fick stadens befolkning att engagera sig i festligheter och välgörenhetsaktiviteter. Slottet och domkyrkan var centrala samlingsplatser och spelade en viktig roll i offentliga firanden.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter