INRIKES TIDNINGAR • 1800-04-09

Lidköping, den 1 Febr

1800Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen▼

Regent

Gustav IV Adolf — kung sedan 1792

Sverige då

Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare

Epok

Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa

Samtidigt

Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804

Historisk karta över Europa — Europa 1800 — Napoleonkrigens början · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Lidköping, 1 februari.

Söndagen den 12 januari tillkännagavs i Skara församlings huvudkyrka, efter gudstjänstens slut, fröken Christina M. Undén. Hon är hushållerska hos baron Gösta Magnus Linroth, som har högt förtroende vid Hans Majestäts Krigskollegium. Fröken Undén föddes den 29 september 1774 i Västergötland.

Efter att med intyg ha bevisat sin mognad, kristendomskunskap samt de föreskrivna trosbekännelserna, tog hon emot sin första nattvard den 4 november 1788.

Baron Gösta Magnus Linroth och fröken Anna Catharina Stiernefelt är nu begravda tillsammans med det faktum att fröken Undén, enligt grannar och vittnen (Reds. anm.: formuleringen är oklar), inte genom arv eller släktskap fått sin tjänst.

Textens författare uttrycker hopp om att fröken Undéns relation till Gud ska vara både fullständig och varaktig. Den nämnda adelsmannen, hans hovdam och fröken Undén deltog alla i nattvarden den 11 april 1801 i Lidköping.

Författarens vidare anteckningar (Reds. anm.: texten är delvis svårtolkad) rör lysning och samhälleliga angelägenheter.

Bakgrund

Skara och Lidköping ligger i Västergötland och är viktiga orter i regionen, med djupt rotade kyrkliga traditioner. Kyrkan har länge spelat en central roll i både religiösa och sociala frågor, och meddelanden till församlingen om personer av särskild betydelse sker offentligt under gudstjänster.

Christina M. Undén, född i Västergötland, var hushållerska hos baron Gösta Magnus Linroth. Linroth själv var en adlig person med förtroendeuppdrag inom Krigskollegium, vilket vittnar om hans ställning inom det svenska samhällsskiktet.

Att bli kallad fram till nattvard och att offentliggöras i kyrkan markerade ett erkännande inom församlingen; det handlade både om religiös mognad och social status. Anna Catharina Stiernefelt som nämns tillhörde också adeln. Alla tre deltog vid nattvarden, vilket troligen pekar på deras sociala och kyrkliga samhörighet.

Under perioden var det viktigt att intyga kristendomskunskap och mognad inför nattvardens bruk, och sociala nätverk samt arv och tjänsteförhållanden noterades noga av såväl kyrka som samhälle.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter