Hett debatt om fredsförslag i brittiska underhuset

London, 5 mars. Från debatterna i det brittiska underhuset om kriget och freden kan följande delar återges. Statssekreterare Dundas yttrade angående Bonapartes fredsförslag:

"De tidigare regeringarna i Frankrike hade, sedan 1792, erkänt sin makt från de representerande församlingarna. Trots att dessa regeringar ofta varken hade folkets eller församlingarnas fulla stöd, fanns ändå en skugga av en konstitution, en sorts ram inom vilken makten utövades. Men nu är allt detta över – all makt är koncentrerad i Bonapartes händer. Den nuvarande regeringen, med en militärdespot vid makten, har ensamrätt att använda landets styrka och kan införa alla de våldsdåd som tidigare revolutionsregeringar genomfört. Denna nya situation stänger dörren för uppriktiga fredsförhandlingar. Reformerna har upphävts och folket vilseleds av falska förespeglingar. Jag vill inte komma med meningslösa anklagelser mot honom, men han är, liksom tidigare ledare, en produkt av detta folk. Det är inte en man man gärna vill se som sin ledare. Dessa observationer gäller även de nuvarande förhandlingarna om fred. Hans behandling av republiker som Neapel, Venedig, Toscana, Genève, Egypten och Malta, där han avsatt eller förändrat regeringarna efter eget behag och inte enligt någon rättsordning, visar tydligt på hans avsikter. Efter den senaste misslyckade kampanjen och Englands stora ansträngningar finns det anledning att vara försiktig i framtida förhandlingar. Vi bör inte sluta fred för snabbt när Bonapartes avsikter är osäkra och riskfyllda."

Herr Fox yttrade: "Militärerna må fortsätta kriget och det de kallar militärdespoti må störtas; men vi måste även ta itu med militärdespotismen som hos Augustus Caesar, vilken började som en militär väg och bestod i 800 år. Det är bedrövligt att man i detta hus så ofta gått till hårda personangrepp mot personer som måste erkännas även för sina handlingars skull. Jag vill inte framstå som försvarare av Bonaparte, men man får ibland höra sådana anklagelser att det verkar som att folk ogillar honom enbart för att han innehar makten. Om vi vill se till rådande förhållanden måste vi även vårda och bevara våra egna friheter och tänka efter innan vi handlar."

Efter detta tystnade debatten, och herr Fox reste vidare till Amerika. (Reds. anm.: Slutet av texten är troligen felaktigt återgiven eller ofullständig.)

London, d. 5 Mars. Ur de debatter, som föreslått i Underhuset i afseende på kriget och freden, vill man anföra följande ställen. StatsSekreteraren Dundas yttrade i anledning af Bonapartes fredspropositioner: “De förra Regeringarna i Frankrike hade (sedan 1792) erkänt sin magt af de representerande församlingarne; och oaktat de ofta, ej väl som folket, varit enligt lindra wertyness åt executiva Magten, hade likväl en skugga af Constitution, hvarifrån skamt revo. Att detta är nu förbi, alt är concentreradt å Bonapartes händer, och närvarande Regering, med en MilitairDespot å spetsen, har ofrivilligt magt att efter behog använda landets Styrka och förnyda alla Rewolutionsregeringarnes våldsämheter. Denna nya uluriation tillsluter fredsförantingarne föreliggande carte; Reformen hängde blifvit ophäf, som han får inhembyggna af falska. Jag vill icke förebringa något menlöst emot honom, men han är utwerkad af samma folk, af en Guds förklarade af de är den Man man icke gerna vill hafva åt gör. Detta sat förskrift af till nu som betrafa Magna föredragne carte för Fredsförslags, härifrån måste man hafva efterstyft af hans förtro fördhönnore mot Ensäplatih Regubliker, Neapel, Venetieu, Toscana, Geneva, Gyppen, Malta efter har him Afsatt, je site efter Regeringens upfatning, utan efter eget godtbifne. Efter de så förfel Campagne som den sista som Englands de började sina articles och storrä fasterli underbanning i de ret Sveriges. I war naderade Fighting, sig uti en sådan Negotiationen, emedan vi genast och åkte sig slutat närat Bonapartes uppbrod kom och ofarlig ofärde jag betrakta honom I samma.

Herr Fox yttrade: “Militairerne fär gå fortförta kriget til och det, som de kalla militaires-Despotismes, blir omstörtade; men de böra bekämpa militäreDespotismen hos Augustus Cæsar, tävilsen i början var en militarad Wag, bibehålle sig i 7 år, i 800 år. Det är bedröfligt af man i detta hus så ofta häftigt angripit caracters, i hvilka artisktutare mågt erkännas af deras handingar + att jag outr abboutés, såsom Advocat för Bonaparate, man förmodligen får vid samtidels en föropföring å man vunnet gör man folks önska Rådmanshoven, vadsångton, es af lestes acors förlah Man på sin vis, var i detta suda hiförut förståndade med de hårdsäte, så måste då de måfflan får vårda öfvels af Undervakning ilev hehon hamplas Man soul och fark. Thwo i wi fode understanda men en Nebel? Smart perjä. Sedan samt förtegnade tändes me Tungang, kallades han Amevick America, og