JÖNKÖPINGS ALLAHANDA • 1800-04-02

Kungen öppnar riksmöte efter nitton års paus

1800Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1800 — Napoleonkrigens början · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Med stor glädje ser jag er idag för första gången samlade inför min tron, övertygad om att era trogna handlingar kan uppfylla mina förhoppningar för ert välmående.

Det har nu gått nitton år sedan det senaste riksmötet. Jag hoppas att rådet, på nytt samlat här, kan främja enighet och tillfredsställelse bland folket och skapa förtroende i de viktiga frågor som rör rikets angelägenheter. Detta sker i en tid då oro och rädsla har påverkat hela landet. Trots motgångar har samhörighet och förbund förstärkts mellan alla parter, och de heligaste banden har knutits.

De styrande har visat enighet i sina beslut, och lyssnat på folkets vilja. Jag ser nu ett råd som förenas kring de största och viktigaste frågorna. Det ger mig glädje och trygghet. Jag ser också att ni åter har bringat lugn till landet genom ert förtroende och samarbete.

Ert förtroende har visats både i ständermötena och i Göteborg den 15 mars, och genom de många initiativ och ansträngningar som gjorts. Allt detta har gagnat rikets utveckling och trygghet, samt visat på förvaltningens välgörande verkan. Trots vissa svårigheter och utmaningar har min önskan alltid varit att mina handlingar ska tjäna rikets bästa och alla dess invånare.

Om någon tidigare har ifrågasatt min makt, så har detta nu fått ett slut. Förtroendet återställs och ska naturligtvis även omfatta kommande generationer. Förbundet mellan olika delar av riket har stärkts, och rådets beslut kommer fortsatt att gagna och förena folket. Jag är tacksam för er lojalitet och era insatser för rikets bästa.

Bakgrund

Kungliga riksmöten var sammankomster där landets fyra stånd – adel, präster, borgare och bönder – samlades för att diskutera nationens viktigaste frågor och fatta beslut om lagstiftning, ekonomi och statens förvaltning.

Efter en lång period utan riksmöten samlar nu kungen rådet och stånden i huvudstaden. Många år av politisk oro och utländska hot har skapat instabilitet och otrygghet i landet. Genom sin öppningshälsning betonar kungen vikten av trohet, samarbete och samförstånd mellan de olika samhällsgrupperna.

Denna sammankomst äger rum under en tid av förändring och förväntningar, där många hoppas att nya beslut och samverkan mellan kung, råd och folk ska bidra till stabilitet och tillväxt i riket. Händelserna speglar relationerna mellan centralmakten, ständerna och det svenska folket under en period då riksdagens roll stärkts, men där kungens auktoritet fortfarande har en central plats.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter