Brittiska expeditioner planeras, allianser mot Frankrike formas

London, 4 mars. Två större militära expeditioner mot kontinenten diskuteras för närvarande. Lord Moira väntas leda den ena. Den andra ska utgå från ön Wight med samlade trupper från Piemonte och Danmark och bestå av cirka 7 000 man.

Det rapporteras att ungefär 45 000 ryska soldater denna vår finns i de nämnda regionerna. Gardestrupperna har fått order om att hålla sig redo för inskeppning och avmarsch.

Subsidiavtalet med Preussen sägs ha undertecknats, och där stipuleras att ingen separat fred får slutas. Det påstås att kejsaren fått flera miljoner pund i stöd och garantier av betydande värde. Vidare berättas att 500 000 pund ska ha tilldelats de franska emigranterna, och att den amerikanska ministern har fått 242 000 pund.

Under tiden har en fregatt, under befäl av commodore Peitsen, skickats ut för att stödja de franska royalistiska fraktionerna och departementen, men har nu återvänt efter sitt uppdrag.

Det har talats om oro och missnöje bland regeringens ministrar. Diskussioner har förts om sätt att hantera Frankrikes politik och om möjliga militära och diplomatiska åtgärder. Flera förhandlingar har hållits med utländska sändebud och ministrar.

Det rapporteras också om ekonomiska utmaningar. England har begärt lån på 63 miljoner och försöker genomföra nödvändiga reformer för att hantera sina utgifter. Rykten cirkulerar om splittring inom regeringens ledning kring olika freds- och krigsfrågor.

Det råder fortsatt spänning, och frågan om ett eventuellt kungligt återupprättande i Frankrike väcker debatt. (Reds. anm.: Vissa formuleringar och namn är svårtolkade i originaltexten och har återgivits efter bästa förmåga.)

London, d. 4 Mars. Man talar egentligen om 2 Expeditioner, som skola göras emot fasta landet. En af dem skall Lord Moira commendera. Vid den andra ska man ifrån Piemont å Daniska samlade Corps på ön Wight; den får o behå af 7000 Man. Antalet af de Ryska, som denna Vår finnas i nämde kantoner, uppgifves til 45000 Man. Garderade Gardes härarne ordrades of hålla sig färdige til inseppning och afmars. Subside – Tractaten med Pestreich skal vara underskrå, och dänit stipulertas af ej någon separat Fred. Det sigges, al Kejsaren erhållne flera millioner Pund i Seelung Subcidier och Guarangement af anseende. Subzenbouz titteltes det man embälfister 500,000 til de franska emigrerade jag för oc de Americanerne minenster 242000 Pond. Emellertid ar fregatten fra i en med nå holn under Commodore Peitsen befäl utgift att understödja de franshe Royaltisters oc Bästera Departementerne, återkommen och har tillbak til först 12000 general den Krona rygge nu är tarlu, emhood om det a v det Lord Mordoorjems elmerde be nusa pareu attassk påfönboa freden, bas sildeand amdsien lamne anderlegh om concertas husiaique, forbud med dess ministerer, hwartil de Basagne vederlagde den to den förskriftsens yttranden, franfiada be amlania angela greenas pure grandementen oc Ein ninelection, corporationmimisteras assilserman. Hårupå taladas e de ob U M det Minisers gifvet att de klirupkflz aspoarchen tul fransahl, fan penrugh letieren emouv Minäriens gifller oc триewiratis un parbruchan med ot en forerics de ect Minäriicare vara eltio all giv Jonbiramrins bærs o cracker, mer der utendl en for- apadlrandh ar bos forstufa et cris, som bwars en lever pris. Hungrinen or lefaitis, derofrer hom npulfottffn, hafsu joder an jeg altser Englen i sa Con tniotion clo hatar Franoti Mondorick. Jae har rifinergi Janorelserat moas Bunoussok ba fullet emikateria dobi, ogilade det erar, som Lord Gernvills srönt ihe vullongen synge franska notulators frbibullo. Med al Mindersins astubante bru han i borde mondijken fwufasa fik mefit e109 unmeklæftrif stil benna Ander, har høj laenge teil Engeland annr toutur. Arvelann Ulipsad spdodae tretatinsere ufonmere Fuiounmisc O. C. Setta ut ma fa mod kufsa 63 millionits is sue rector at fa hwry ud mutta mist fyridis. Slatelth freclowere den bniannalen ob beint. De nar are en ed procedtning stølus Minnéersson fors behandin och amso trevnedbandar bord utter drepabine til tit essesen hus te nabat den oversdoas treedboronjä tter ur burnuis favoutor bure musminur. En r van wils ekyre house 2 krig elav, man hredd den ren ef steria. Utt dette afsefre Dettes unius füst ebbla se hamin lisle! Det unwext Oreale besnygimisn ficeletmas recones. Territutnate celage bwu ubs korests musto parrenta decasde ro Agrobet of Norscikens färstilladt in Francis. Mr. Lord Greenviides Visitow Nor har aduings ed Stenslitwrdsworth pled, iala isnt dortra tropros tagewan Novi Mocham! Det int man fouof Fransis, ubponchie uman fo eng fochissmiilvsn. Stoure wansed were muytig for Engaln om Stuet Bouridan fer shetrun of me be noe mujeglt? En enuga Fransk Monarchio fel giftra vsefåndig caldinung eil q krig.