FAHLU WECKOBLAD • 1800-03-29

Norrköping, den 16 Mars

1800Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1800 — Napoleonkrigens början · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Norrköping, 16 mars.

Den 14 mars samlades de fyra stånden (adel, präster, borgare och bönder) till ett gemensamt möte, där de utsåg deputationer. Dessa grupper, utvalda under ledning av lantmarskalken och varje stånds talman, fick i uppdrag att i ödmjukhet besöka kungen. Syftet var att meddela att de besvarat kallelsen till riksdagen, samt att på kungens begäran få tillstånd att inleda riksdagsarbetet officiellt. Deputationerna uppvaktade även, med samma vördnad, drottningen.

På kungens uttryckliga önskan meddelades också att riksdagens ledamöter dagen därpå, efter avslutad gudstjänst, skulle samlas i Rikssalen. Kallelse till detta överlämnades formellt i kungens namn av hans överstekammarjunkare.

Den 15 mars tågade riksdagens ledamöter i procession från sina samlingslokaler till stadens stora kyrka. Därefter anlände även kungen med sin följe enligt tradition. Gudstjänsten leddes av professor doktor Alosin, som ansvarade för mässan, och biskopen i Lund, doktor Brunt, höll riksdagspredikan med anledning av fastetiden.

Bakgrund

Svenska riksdagen bestod vid denna tid av fyra stånd: adel, präster, borgare och bönder, som samlades för att diskutera och fatta beslut i viktiga rikspolitiska frågor. Norrköping hade under ett flertal tillfällen varit plats för riksdagens möten, särskilt när Stockholm inte ansågs lämpligt av olika skäl.

Lantmarskalken var ordförande för adelsståndet, medan varje stånd hade en egen talman som ledde dess överläggningar. Att sända deputationer till kungen och drottningen var en formell och ceremoniell inledning på riksdagsarbetet, där man visade lojalitet och fick kungens auktorisation att påbörja sitt arbete.

Processioner till kyrkan och särskilda gudstjänster, ofta med predikan av framstående präster och akademiker, hörde till riksdagens inledande ceremonier, och markerade både högtidlighet och enighet bland rikets ledande skikt.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter