UPSALA TIDNING • 1800-03-29

Norrköping, d. 22 Martii

1800Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen▼

Regent

Gustav IV Adolf — kung sedan 1792

Sverige då

Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare

Epok

Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa

Samtidigt

Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804

Historisk karta över Europa — Europa 1800 — Napoleonkrigens början · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Norrköping, 22 mars.

Den 20 mars valde ståndens elektorer följande ledamöter till det av kungen utsedda hemliga utskottet.

Från ridderskapet och adeln, första klassen:

Nr 42: Greve Johan Henning Gyllenborg, lagman. Nr 86: Överste Adolf Hamilton, kammarherre. Nr 94: Greve Philipps von Schwerin, generalmajor. Nr 26: Friherre Gustaf Courtens Rehnsnund, löjtnant. Nr 210: Friherre Eric Philip Ehrencrona, hovstallmästare. Nr 297: Friherre Johan Lilliecreutz, chef över riksrådet med flera befattningar.

Andra klassen:

Nr 10: Major Gudÿ Gustaf. Nr 87: Assessorn Carl Wilhelm Stalle af Hensholm. Nr 195: Greve Klinspöber, kammarherre. Nr 431: Herr Engbladh, fullmäktig. Herr Georg Wadersparr, byråmästare. Nr 792: Generalmajor Petter Lagerhjelm. Nr 1104: Konteramiral Carl Alof Cromstedt.

Bakgrund

Statsmakten i Sverige var vid denna tidpunkt delad mellan kungamakten och riksdagen, där stånden – adel, präster, borgare och bönder – utgjorde lagstiftande församlingar. Kungen hade rätt att utse vissa viktiga utskott, ofta benämnda "hemliga utskottet", som ansvarade för frågor gällande rikets säkerhet och utrikespolitik.

Ledamöterna som valdes representerade ridderskapet och adeln, det högsta samhällsskiktet. Bland de valda återfinns flera ledande militärer och ämbetsmän, exempelvis lagmän, generaler och höga hovfunktionärer. Norrköping var vid denna period en viktig samlingsplats för riksdagens arbete, då landets ledande politiker och adeln samlades där.

Valen till det hemliga utskottet skedde under perioder av politisk oro och maktkamp, där balansgången mellan kungens makt och ständernas inflytande ofta ledde till förhandlingar och kompromisser inom landet.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter