Bonaparte höll hemligt möte med prefekter i Paris

Paris den 26 februari. Under en av de senaste nätterna höll konsul Bonaparte ett hemligt möte. Flera prefekter från olika departement i republiken deltog vid detta tillfälle. Anledningen till mötet är fortfarande oklar och har gett upphov till många rykten och spekulationer.

Efter att förste konsuln anlände till Lord Schleswig (Reds. anm.: oklar hänvisning), sammankallades ett brådskande och slutet möte i samma sal som tidigare använts av kungen. Bonaparte vidtog sedan snabbt viktiga åtgärder som väntas få stor betydelse.

Den första audiensen som Bonaparte gav den 21 februari till representanter från Schweiz ägde rum i närvaro av alla ministrar, hovfunktionärer och högre tjänstemän. Både utländska sändebud och andra dignitärer blev placerade i ett särskilt rum, där de under bevakning av garde och militära musikkårer fördes vidare till de stora ceremoniella salarna. Där möttes de av konsuln själv och informerades om statens affärer. Vissa gäster upplevde situationen som högtidlig men även något förvirrande.

Det fattades inget beslut om någon ny direktör, men Bonaparte höll ett tal där han betonade vikten av nationens ära och statens säkerhet. Vissa gäster fann delar av ceremonin svår att tillgodogöra sig.

Bonaparte avvisade några förfrågningar om statliga utnämningar eller belöningar. Under februari spreds en känsla av oro och misstänksamhet bland vissa officerare och tjänstemän som var tveksamma till de nya åtgärderna. Vissa ansökningar och framställningar lämnades in, men deras innehåll förblev oklart.

Andra grupper rapporterades ha samlats i olika kretsar, ibland med så många som 40 eller 50 personer, troligen för att diskutera nya initiativ eller missnöje med direktoratet. Slutligen väntas Bonaparte åter ge ut ett offentligt uttalande om statens affärer, då flera intryck och förhoppningar råder om fortsatt stabilitet och ordning. (Reds. anm.: vissa namn och specifika platser är svåra att tyda i originaltexten.)

Paris d. 26 Febr. En af sist förflutne nätter hölls en hemlig conférence hos Consuln Buonaparte de fleste Prefecter härvid nämndes för åtskilliga départementer i Respubliken. men orsaken undann sig ännu hélse ganfla ögon, hvarföre och den säker anledning till många nyheter och gissningar. Sedan förste Consuln inhostat i Lord: Schleswig, at nödsoder samanu rum, som Konungen for detta uptetsa bar, feruttog han skyndelig hettig och war ilsagda narit utgång af främsta handlingar. Första Audrencen, Son Buonaparte gaf d. 21 på Schweizise, skede i närvaro of alle Minister, Hovtjänare och under offiearea av rätt sampligare. Hennlarde och andra utländske Fögenter funnide fig cun eftermindigan ELi uti; en för dem satsafts inredd Sal P4 Eskott, hwarifrån de genom en Hje of Garde of Militier ur Mufique, fördes in i stora Rummer uti Ceremonie, och ernindon in i Consulens L:immara, och där ibierets tillnaden kuna Fredistrik; han (e Ber stil fräutt uti den inredda Solonen, hiennece Statsskräet Barnet; of gatorode aweril: Ngin dcd Prustsöe Ministanre noroe dö ser; som erbjuder devuree för Buonaparte. Om den hädde i Ceremonie ridder, och lode så áxer. Ingci Yal upläfties hanna filer in Directeur, men Buonaparte tolas sig aina för Tan &der äran äfven h. m. précissten hih ö, be Simalq och statsstiltjhe, Lundigare Sunda er: Womnerdit. ki diresewat hó mangelritten. Buonaparte Löguna niér bi stat of föhenjt Lönninfge, som hara hen. La, of thereben haner sion as bam; Inne shamtner ide öreaba förskräffningar under Febija sitsurfaga. vi del inirektirur Sijörer bfasta detfonse af disamafilizar Betacabage dajaibe requestis i Ci: pfister ? ren kenner. Garsson ide boner of $iguordet. De andra bagarne deter edatt bol bennmligan Pa kerfoner, der 40 ac 50 Suguret, Da gröor åtkas förlofra storbar or inte $intige, foum de ö ache hos Dire motocic. Heden en gång asliesa Prodamu Buon»arfe barn oseget, embett adn fon komnade leern Hjärnan, tädal annan Hareft intrerfaket of kalna åstvom of mudor minanakana. soong exmerninassi fig trampled och affumda sina ¬ängen. Terrn Manus berästar, af ERom as to orobefaren to Brooklyn, Sämte gonsne of äran Angodlan erbankan Ipistfa,