ÅBO TIDNING • 1800-03-15

Den stora Philosophiska frågan

1800Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen▼

Regent

Gustav IV Adolf — kung sedan 1792

Sverige då

Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare

Epok

Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa

Samtidigt

Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804

Historisk karta över Europa — Europa 1800 — Napoleonkrigens början · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Den stora filosofiska frågan.

Fri översättning efter Xenien i Schillers Musenalmanach 1797.

Kellgren:

Mina herrar! Jag ser er här, filosofer, samlade i stor skara. Hör ni det höga sorlet, väckt av den stora frågan! Men om vi tar det lite lättsammare, min vän, låt oss här i sällskapet lugna oss som Zenons berömda bi: allt är oss noga bekant. Desto bättre! Men säg mig, jag glömmer inte på jorden, finns det någon enskild människa som är opartisk och pålitlig?

Cartefius:

Cogito, ergo sum. Jag tänker; alltså finns jag. Om bara detta är sant, så är allt annat oviktigt.

Kellgren:

Känner du det, så vet du det; den läran är beprövad. Ingen sann filosof har blivit lurad på jorden.

Malebranche:

Allt vi uppfattar i vårt inre är också allt som finns. Utan dessa inre bilder existerar ingenting i naturen.

Berkeley:

Min uppfattning är motsatt; sinnet är allt. Förutom jag själv, är allt annat bara en dröm, en bubbla utan verklighet.

Leibnitz:

Alla saker måste förstås utifrån min teori: världen består av små enheter, utan vilka helheten inte kan finnas.

Kants apostel:

Jag vet inget om världen utanför mig, men jag vet fem sinnen. Allt finns bara genom mig; utanför mig finns inget mer än mig själv.

Bakgrund

Denna text är en satirisk framställning av den filosofiska debatt som präglade Europas intellektuella liv under 1700-talet, särskilt i upplysningstidens anda. Olika filosofiska skolor och deras tongivande företrädare samlas symboliskt för att debattera frågan om existens, med glimten i ögat tydliggjord genom Alexandre Kellgrens ironiskt lekfulla ton.

Kellgren är Johan Henrik Kellgren, en svensk poet och kulturpersonlighet, som här porträtteras som värd eller kommentator. "Cartefius" syftar troligen på René Descartes (latiniserat: Cartesius), vars sats "Cogito, ergo sum" – "Jag tänker, alltså finns jag" – var central för rationalismen. Malebranche står för den franske filosofen Nicolas Malebranche, som hävdade att vi bara kan erfara världen genom inre uppfattningar. Berkeley representerar George Berkeley, som utvecklade subjektiv idealism: att allt vi upplever existerar endast som perceptioner i sinnet. Leibnitz syftar på Gottfried Wilhelm Leibniz, monadologins skapare, vilket innebär att verkligheten består av små, odelbara enheter kallade monader. "Kants apostel" hänvisar till en anhängare av Immanuel Kant, vars filosofi betonade att människans kunskap är begränsad till hur saker framträder för henne genom sinnena – världen-i-sig själv förblir otillgänglig.

Platsen och omgivningen är en tänkt samling av dessa filosofer. Texten anspelar på de filosofiska tvister och samtal om kunskapens natur, verkligheten och självet som var centrala för denna tidens europeiska idédebatt. Manuskriptet parodierar debattens livliga ton och de samtidiga motsättningarna mellan olika skolbildningar.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter