NYTT OCH GAMMALT • 1800-03-12

Underhuset avvisar fredsförslag från Frankrike efter debatt

1800Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1800 — Napoleonkrigens början · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

London, 4–8 februari. Igår debatterades i Underhuset den viktiga frågan om de fredsförslag som lagts fram av den franska regeringen, men som vi har avvisat. För första gången på tre år möttes de vältaliga debattörerna Pitt och För i en duell.

Efter att kungens budskap, samt brev från Talleyrand och Bonaparte, och Grenvilles svar hade lästs upp, föreslog förste sekreteraren Dundas en tacksamhetsadress till kungen för att uttrycka stöd för det avslag som givits. Herr Canning talade för förslaget, medan herrarna Whitbread och Erskine var emot.

Minister Pitt tog därefter till orda och höll ett långt tal där han anklagade fransmännen för att vilja sprida revolutionen till alla länder. Han menade att denna okuvliga erövringslust hade varit densamma under hela revolutionens olika skeden, från Brikot, Robespierre, Newell till Barras. Bonaparte har, enligt Pitt, visat denna kraft tydligare än alla andra. Den franska republiken, som fortfarande bär spår av sitt svåra elände, har kvar enorma krafter att skada sina grannländer och agerar utåt som mänskligheten förklädd till ett rovdjur. (Reds. anm.: Ursprunglig formulering i slutet av texten är delvis oklar.)

Bakgrund

Den brittiska regeringen står inför valet att anta eller avvisa fredsförslag från den revolutionära franska regeringen, som efter flera år av krig söker förhandla. Underhuset i London är forum för debatt mellan betydelsefulla politiker som William Pitt den yngre, dåvarande premiärminister, och oppositionsledaren Charles James Fox (troligen avses med 'För'), samt andra ledande parlamentsledamöter som Henry Dundas, George Canning, Samuel Whitbread och Thomas Erskine.

Det brittiska vägra att acceptera de franska fredsinviterna grundar sig på misstänksamhet mot Frankrikes revolutionära ledare, som Talleyrand (utrikesminister) och Napoléon Bonaparte (militär ledare). Debatten präglas av oro för att Frankrike ska försöka sprida revolutionen också till andra länder, och att landets militära styrka trots tidigare inre kaos utgör ett allvarligt hot mot Europas säkerhet. De brittiska ledarna vill därför hålla fast vid en hård linje gentemot Frankrike och tacka nej till fred på de villkor som erbjudits.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter