INRIKES TIDNINGAR • 1800-03-12

Norrköping, den 10 Mars

1800Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1800 — Napoleonkrigens början · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Norrköping, den 10 mars.

Vid dagens sammanträde i Norrköping, efter avslutad rapportering, presenterade flera av de till riksdagen anlända medlemmarna sina hälsningar till kungen på ett respektfullt sätt. Greve Wirsén överlämnade samtliga länshövdingars (Reds. anm.: RikesHöfdockle) meddelanden till ceremonimästaren Leonard von Hauswolff, som framförde riksdagens lyckönskan till kungen. Efter det tog länshövdingarna till orda och diskuterade förslag från rådets betänkande. Riksdagsordföranden (Reds. anm.: Riks Stins Cärlofts) bad kungen, tillsammans med riksdagsledamöterna, att besluta om vidare åtgärder och uttryckte behovet av extra riksdagar vid behov. Dessa diskussioner ägde rum i riksdagens hus.

I samband med ceremonin framhölls även kungen Troden Peer Stane och Magnus Kriecas far, samt deras betydelse för frihet och ordning inom riksdagen (Reds. anm.: faderns roll och titlar är osäkra).

Göteborg, den 26 februari.

Biskop doktor Johan Wingård, teologisk lektor i kontraktet Sögumsked och professor i Starke (Reds. anm.: ortsnamn och titlar är osäkra), höll föredrag för ledamöterna i huset. Han uttalade sig om rikets angelägenheter.

Bakgrund

Norrköping fungerade tillfälligt som mötesplats för riksdagen när medlemmar och ämbetsmän samlades för att rapportera sina ärenden och samråda med kungen kring rikets angelägenheter. Representanter för adel, prästerskap, borgare och bönder presenterade frågor och förslag, och det var sed att framföra lyckönskningar till monarken under sådana högtidliga tillfällen.

Personer som greve Wirsén och ceremonimästaren Leonard von Hauswolff hade framträdande roller i riksdagsarbetet; ceremonimästaren ansvarade för att genomföra de formella delarna och länshövdingarna representerade olika regioner. Diskussionen kring extra riksdagar speglar politisk oro och behovet av flexibilitet vid särskilda händelser inom rikets styre.

I Göteborg omnämns biskop Johan Wingård, som vid denna tid var en ledande kyrklig företrädare och intog även en roll som lärare i teologi och ledamot vid universitetet. Hans framträdande i riksdagsförsamlingen visar kyrkans engagemang i statliga och samhälleliga frågor vid tiden.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter